Om judar, judendom och antisemitism

Jan Wiberg: "Judar är ingen ras utan en etnisk grupp. Det som binder samman dem är religionen. Man kan konvertera till judendomen och sålunda bli jude. Fundament i den judiska religionen är tron på det judiska folkets utvaldhet, att Jahve har utlovat dem ett land, Israel och att de skall vara präster för andra folk."

Jag har läst att bara den som har en judisk mor räknas som jude. Jag vet inte om staten Israel ser det så medels den lag law of return som ger alla av judisk börd rätt att bosätta sig i Israel och erhålla medborgarskap. En person med en judisk far, men icke-judisk mor räknas väl inte som jude av judarna, utan ses som en "mishling"? Hur ser staten Israel på det?

Sen förstår jag inte hur Wiberg definierar en "etnisk grupp" - om inte på biologisk grund. Uppenbarligen tror han på rasbegreppet, vilket är tabu.

Anna V kan förklara detta bättre än vad jag kan. Men det finns inte i Israel EN bestämd uppfattning om vem som är jude.Det finns ca 15 politiska partier som är mer eller mindre religiösa.Staten anser nog att alla som själva kallar sig judar och är medborgare i Israel också är judar. Men det strängaste ortodoxa godkänner inte de tiotusentals judar som flögs in från Etiopien för ca 25 år sedan osv.Är de som inte kan hebreiska verkligen judar? Klädfrågan är ytterst viktig för vissa...

Du vet stålis.För 50 år sedan gick jag i söndagsskola i det lilla lilla Missionshuset ute på Prärien , nej vid Falköping. Där sjöng vi "Gör det lilla du kan och gör det villigt och glatt". Man behövde inte vara duktig eller skicklig, men man skulle försöka det mesta. Det gäller mig än.

10/ Av någon anledning är jag inte förvånad ;-

3/Stålis, ursäkta att jag inte svarade eftersom jag firade påsk. Men det är inte svårt att kolla upp. Först och främst: det är skillnad på israeliskt medborgarskap och att vara jude enligt en religiös definition. Israeliskt medborgarskap kan man få även om ens far var jude, även om man inte klassas som jude enligt en religiös definition. Det finns inget "judiskt medborgarskap".

Och som Janne B skriver i 7/ så är även de religiösa definitionerna omstridda. Det finns tre huvudgrenar av judendomen - reform, konservativ och ortodox. Reformkonversioner erkänns t ex inte i Israel. Många av de ryska invandrarna har t ex en kristen mor och judisk far, och tjänstgör i armen, men kan inte begravas på en judisk kyrkogård. Det ortodoxa överrabbinatets hårda linje har kritiserats mycket av de sekulära i Israel.

Glad Påsk Anna V/ Ett av de första yttranden jag hörde om judar var "Varhelst det finns 10 judar finns det minst elva åsikter i varje fråga". Jag återkommer kanske.

Sedan staten Israel bildades diskuteras koncepten medborgarskap, religion och etnicitet oavbrutet. Det finns t ex ett Knessetutskott som diskuterar om man bör ändra nationalhymnen för att Israels arabiska medborgare lättare ska känna tillhörighet till staten, att flytta nationaldagen etc etc.