|
Inlägg #41: Postat: 2006-03-01 12:54:00
|
|
peter_ |
Jag kan även varmt rekommendera Eino Hanskis samtliga böcker. Man får följa en familjs öden som börjar i Leningrad strax innan den ryska revolutionen. Alla böcker handlar inte om den familjen. Tex "Brödrabataljonen" handlar om det finska sveket mot de finsktalande ingermanlänningarna.
|
| |
|
Inlägg #42: Postat: 2006-03-01 13:19:00
|
|
Jan E |
Peter, intressant info. Jag har också förundrats över att man idag märker så lite av de starka motsättningar som rådde. Har du finskt påbrå, eller är du bara historiskt intresserad?
|
| |
|
Inlägg #43: Postat: 2006-03-01 13:21:00
|
|
Janne B |
Peter. Varmt tack även för detta.Jag har ofta stött på Kalevala med glädje. Jag läste Runeberg som ung.Läser ibland Hufudstads bladet för att hålla mig ajour./ Birger Jarl och hans samtida förlade vår huvudstad i det som de såg som mitten i ett framtida rike.De såg stora delar av Finland och baltikum som självklara delar av det framväxande sveariket. Det är intressant att västra Finland innanför Åbo kallas Egentliga Finland än i dag.
|
| |
|
Inlägg #44: Postat: 2006-03-01 13:22:00
|
|
peter_ |
42. Tack Jan E. Ja, min far är bondeson från finska lappland. Han kom till Sverige efter kriget och gifte sig mig med min mor. En tvättäkta småländska.
|
| |
|
Inlägg #45: Postat: 2006-03-01 13:26:00
|
|
Janne B |
Danmark blev ju tidigt en stormakt som t o m behärskade sydvästra England, kallat "Dannelagen". Danskarna anlade maktcentra tidigt även i Östersjön ända upp till finska viken.Det gällde sedan för Hansan och Sverige att trycka tillbaka dessa danska intressen. Det lyckades efterhand men än i dag så har Danmark kvar Grönland. Unikt att USA inte lagt beslag på det.
|
| |
|
Inlägg #46: Postat: 2006-03-01 13:28:00
|
|
Janne B |
44 Grattis Peter. Sådana dubbla ränder går aldrig ur.
|
| |
|
Inlägg #47: Postat: 2006-03-01 13:48:00
|
|
peter_ |
46. Tack Janne B. Det var roligt att du ser det så!
|
| |
|
Inlägg #48: Postat: 2006-03-01 18:12:00
|
|
CMO |
Uschäkta men har det ngt som helst bevisvärde att finland under brinnande krig ocuperade en del av motpartens territorium. Är det inte standard förfarande att man rycker fram så långt som det är strategiskt riktigt "för stunden". Det betyder ju knappast att man tänker göra anspråk på området senare.
|
| |
|
Inlägg #49: Postat: 2006-03-01 18:14:00
|
|
CMO |
Om inte annat vet man ju inte vad man kan ha nytta av vid framtida fredsförhandlingar...?
|
| |
|
Inlägg #50: Postat: 2006-03-01 21:38:00
|
|
GunnarL |
Jag läste precis den här tråden som är intressant - speciellt peter_ verkar veta mycket om ämnet. Men det är nog ändå så, att de ledande kretsarna under 30-talet var mycket tyskvänliga. Så fick exempelvis många finska officerare sin utbildning i Nazityskland. Det fanns också i dessa kretsar en romantisk dröm om ett "Storfinland".
|
| |
|
Inlägg #51: Postat: 2006-03-01 21:44:00
|
|
GunnarL |
f/ När man lierade sig med tyskarna var det naturligtvis i syfte att vinna tillbaka förlorat territorium och helst vinna lite till. I det skedet såg det dessutom ut som om Tyskland skulle kunna vinna kriget så tanken var ju inte helt fel! Man bör tänka på att det alltid är enkelt att fördöma historiskt skeende när man sitter med facit i hand. Vad hade skriviys här om Tyskland vunnit kriget?
|
| |
|
Inlägg #52: Postat: 2006-03-02 04:59:00
|
|
peter_ |
Finland hade bra kontakt med Tyskland, speciellt inom officerskåren. Det var ju inte med nazisterna utan med Tyskland. En bekantskap som utvecklats långt innan nazisterna kom till makten. Som med många militärer så fanns det bland finska officerare säkerligen en del personer med stormaktsdrömmar. Dessa tyckte nog personligen att det var njutbart med nazisternas militärparader och krigsretorik. Precis som i Sverige och lite varstans.
|
| |
|
Inlägg #53: Postat: 2006-03-02 05:00:00
|
|
peter_ |
Tyskland hjälpte den vita sidan att vinna inbördeskriget.
|
| |
|
Inlägg #54: Postat: 2006-03-02 05:21:00
|
|
peter_ |
Ryssarna försåg den röda sidan med vapen. Tyskarna skickade tom trupper. Mannerheim såg dock till att vinna det avgörande slaget vid Tammerfors innan de tyska trupperna hann blanda sig i leken. Han ansåg det viktigt att finnarna själva vann kampen. Tyskarna stannade dock resten av året och tog över ledningen av den vita armén. En tysk, kejsarens svåger, Friedrich Karl av Hessen, valdes till Finlands kungsic!. Så småningom kände man att Finlands självständighet var hotad.
|
| |
|
Inlägg #55: Postat: 2006-03-02 05:22:00
|
|
peter_ |
Det tyska sammanbrottet hindrade dock att han någonsin besteg tronen, och Finland såg till att befria sig från de ekonomiska och militära förbindelserna med Tyskland. Mannerheim var en av dem som starkast hade motsatt sig den protyska trenden 1918 och blev riksföreståndare. Mannerheim hade fö en mycket lyckad karriär inom den ryska tsarens armé bakom sig.
|
| |
|
Inlägg #56: Postat: 2006-03-02 05:37:00
|
|
peter_ |
Man hade dock många goda kontakter med Tyskland och många finska officerare fick som sagt en del av sin utbildning där, ett samarbete som jag antar inte upphörde för att Nazisterna kom till den politiska makten. Sedan är militärer som de är. Många gillar att smälla med klackarna, vurma för flaggan och allehanda nationalistiska ritualer. Den menige soldaten och allmänheten har väl vanligen en annan syn på krig och militarism.
|
| |
|
Inlägg #57: Postat: 2006-03-02 07:13:00
|
|
Jan E |
48/ CMO, det är helt OK att ligga lågt om man inte har nåt att säga.
|
| |
|
Inlägg #58: Postat: 2006-03-02 13:58:00
|
|
CMO |
57/ Jan E, Så det är därför du blev så tyst...!?
|
| |
|
Inlägg #59: Postat: 2006-03-02 14:06:00
|
|
CMO |
56/Ja romantiska stormaktsdrömmar, speciellt hos officerare har säkert funnits i nästan alla länder, inte minst i Sverige. Det är inget speciellt bra mått på vilka ambitioner befolkningen eller de politiskt ledande har. Jan E m.fl griper efter halmstrån för att blanda bort den viktiga poäng som Lars Nilsson gör i sin artikel.
|
| |
|
Inlägg #60: Postat: 2006-03-02 14:40:00
|
|
Jan E |
Inte alls käre CMO, jag tycker själv att jag satte igång en ganska intressant utvikning från ämnet. Snart 60 kommentarer är väl inte så pjåkigt. Jag inledde med en del fakta varvid främst Peter fullföljde med sin betydligt större kunskap. Ditt bidrag här är hittills lika med 0. Men du kanske kan komma igen? För övrigt så är det nog bara inbitna Israelkramare som kan hitta poängen i Lars´artikel. Lars gör en alldeles orimlig jämförelse i och med att ländernas historia är väsensskild från varandra.
|
| |