Samhällets törnrosasömn från verkligheten

Att ha civilkurage som människa och våga reagera och agera när tredje part blir lidande får inte åsidosättas för att några behöver känna status i sitt yrke. På den vägen är vi redan – nog handlar det om att våga vända om, innan det är för sent för oss alla.

Det finns två sätt att påverka sin situation: "wote or exit". Man måste som förälder ta sitt ansvar för att tillse att ens barn har en dräglig skolsituation. I första läget så får man försöka påverka en otillfredställande skolsituation genom att läsa lagen för skolledare samt vara tydlig och ställa konkreta krav på berörda lärare.

Varken artikeln eller mina svar handlade väl om lärargruppen utan om samhällssystemet i sin helhet. Vikten av att se helheten i stället för att fragmentera och mena "det är väl ingenting, det är väl bara..." är en helt annan sak.

Det handlade inte enbart om skolans brister utan om samhällssystemet I SIN HELHET. Att i olika lägen satsa på att skona sitt eget/familjens/yrkesgruppens skinn är allt annat än att se samhället i ett holistiskt perspektiv.

leif-arne .du skriver många bra saker.

Att fly verkar vara en typisk svensk medicin för alla sorters problem. Fly med barnen från en dålig skola, fly med barnen från en misshandlande förälder – allt för att samhället ska slippa lösa problemen. Det är ingen principsak att säga att flykt inte är en lösning för alla problem. Personligen har jag ingen annan princip än att varje barn har rätt att vara barn.