Ska medelklassmän slippa städa på min bekostnad?

Showing page 2 of 3: 1  2  3
Inlägg #21: Postat: 2005-12-12 18:19:00
Leif-Arne
20 Om i person arbetar i stället för att vara hemma med barn så betalar vederbörande skatt, som i normalfallet väl täcker dagisplatsen.
Inlägg #22: Postat: 2005-12-12 18:20:00
Leif-Arne
Alternativet är att vara hemma och sakna inkomst tji skatt what so ever. Låt vara viss rundgång. Även om man helt skattbefriade en av föräldrarna mot att själv helt betala sin barnomsorg, så skulle även i detta fall den yrkesarbetande den mer i form av MOMS mm., än den som stannar hemma och avstår förvärvsinkomst. Vilket som är bäst är kanske inte helt lätt att sia om, men det stör mig när man påstår att föräldrar subventioneras med dagis. De betalar sitt dagis själva. I de flesta fall.
Inlägg #23: Postat: 2005-12-12 18:22:00
Leif-Arne
19 Nej, men om inte dagis fanns skulle sannolikt inte den exemplifierade sattebetalningen inte ha gjorts alls. Därför menar jag att dagis betalar sig själv. PS du gillar att vara petimerer ,eller?
Inlägg #24: Postat: 2005-12-12 18:27:00
GunnarL
23/ Då kanske skatteinbetalningen gjorts av någon som i dag är arbetslös. Och nej, jag är absolut ingen petimeter - i så fall hade det kommit några anmärkningar till just nu.
Inlägg #25: Postat: 2005-12-12 18:35:00
Leif-Arne
24 Hör du till de som anser antalet arbetsplatser konstant? Lite åt mp hållet med friår etc.
Inlägg #26: Postat: 2005-12-12 18:41:00
Leif-Arne
24 Då ofta löner upptar 70- 80 av kostnadsmassan för ett dagis så uppstår även en inte helt fursummbar muliplikatorteffekt. Jag menar inte att dagis är bättre än hemmaföräldrar, det är en fråga om tycke och smak, men lägg av detta med att påstå att dagisföräldrar är ekonomiskt gynnade pga. dagis vs hemmaföräldrar.
Inlägg #27: Postat: 2005-12-12 18:41:00
GunnarL
25/ Miljöpartiet? Friår? Så långt som möjligt ifrån detta. Jag fattar inte argumentet. Min huvudtes i det hela är att jag tror att de flesta barn och föräldrar skulle må bra av mer tid i hemmet. Och enl. alla opinionsundersökningar är det ju också vad föräldrarna önskar. För mig är det egentligen ingen ekonomisk fråga.
Inlägg #28: Postat: 2005-12-12 18:43:00
Leif-Arne
27 Utgår bara från deras teori att man kan dela jobben om de bli för få. Resonemanget har likheter med ditt i 24
Inlägg #29: Postat: 2005-12-12 18:54:00
Janne B
Vi fick vårt första barn 1965 och vi föräldrar var fullt igång med studier. Barnomsorgen var under utbyggnad, täckte inte alls behovet, men viu prioriterades för att vi var studenter. Varför vi var viktiga än arbetare och tjänstemän vet jag inte.Vi fick tre barn till och nästan utan att köa till BO. Men hundratals andra köade.Jag frågade långt efteråt om dessa principer men fick aldrig bra svar.
Inlägg #30: Postat: 2005-12-12 18:56:00
GunnarL
28/ Som sagt - för mig är det inte i första hand en ekonomisk fråga utan en social. Jag tror att många barn skulle behöva en lugnare miljö de första åren. Därmed inget ont sagt om personalen som är kompetent och gör ett bra jobb. Och jag tror inte att antalet arbetstillfällen är konstant och jag är emot teorin om att dela på arbeten och jag är emot friåret.
Inlägg #31: Postat: 2005-12-12 18:56:00
Leif-Arne
29 När sonen föddes så var det långt ifrån säkert att vi skulle få dagis till honom. Därför startade vi tillsammans med andra ett eget dagis. Med tiden kom jag på att det hade många fördelar med föräldrastyre.
Inlägg #32: Postat: 2005-12-12 18:58:00
Janne B
Som studerande hade vi löjligt låga avgifter,men bil hade vi råd med redan 1966.Det mest orättvisa var ju ändå att de som inte fått BOplats satt hemma och betalade full skatt, som gick till vår BO.Jag har flera ggr sagt att detta måste vara det mest orättvisa systemet i hela Sverige.
Inlägg #33: Postat: 2005-12-12 18:59:00
Leif-Arne
Vi pusslade i vilkt fall så att han var drygt 2 när han skolades in. Jag jobbade mycket natt, kunde flexa mm. Jag tycker egentligen bara att man skall skilja debatten mellan de ekonomiska aspekterna på dagis och vad som handlar om barnets bästa.
Inlägg #34: Postat: 2005-12-12 19:00:00
Janne B
De som får plats betalar nästan symboliska avgifter. De som inte fått plats måste lämna sina arbeten och betala skatt efter vanliga tabellen. OM det hela tiden varit full balans, behovstäckning hade det varit lite annorlunda./ Därtill finns det ju grupper som p g a sina arbetstider, reseavstånd mm inte kan utnyttja BO. Men betala full skatt för andras BO får de.../ Får väl fundera på om det finns ngon motsvarighet på äldreomsorgen.
Inlägg #35: Postat: 2005-12-12 19:02:00
Leif-Arne
32 Studenter är ju ett specialfall. I specifikt detta fall anser jag det rätt med subventionering. På samma sätt som utbildning normalt är kostnadsfri, lite av nationalekonomisk sättpotatis liksom
Inlägg #36: Postat: 2005-12-12 19:06:00
Leif-Arne
34 Vad gäller äldreomsorgen har du vad som kommer att fokuseras vad gäller offentlig service den närmsta tiden. Ta hemtjänst t.ex om man blir beviljad stöd enligt socialtjänstl.. Varför inte samma system som inom skolan, en hemtjänstpeng, analogt med skolpengen. Man skulle kunna välja kommunen som utförare om det känndes bäst, men även andra om sådana fanns att tillgå. Ett personalkooperativ tex.
Inlägg #37: Postat: 2005-12-12 19:11:00
Leif-Arne
34 Visst finns det likheter, mellan barnomsorg och äldreomsorg, problematiken med maxtaxa t.ex.
Paradoxen med bostadsbidraget det i livets slutände inte spelar så stor roll om du har pengar undanstoppade eller inte. Kanske rentav en slags slutgiltlig utjämning som dement är alla till slut lika.
Inlägg #38: Postat: 2005-12-12 19:33:00
Janne B
35/ Nationalekonomisk sättpotatis var ett underbart och säkert sant uttryck. det är klart att samhället på alla nivåer ville att vi skulle ta vår examen snarast möjligt och göra lite nytta, betala skatt. En havererad examen är dyr för många. Men jag hade faktiskt några kurskompisar som la av tidgt men utan examen sedan gjorde lysande karriärer. Beslutsamhet och begåvning fällde nog utslaget.
Inlägg #39: Postat: 2005-12-12 19:41:00
Janne B
Skillnaden på BO och ÄO är ju att alla barn ska ha sin skola i minst nio år, kosta vad den kosta vill. Men bland de äldre finns det folk som kostar nästan inget alls till över 80-årsåldern,medan vissa förtida måste ha mycket dyrbar hjälp från kanske 60 årsåldern.Detta gör det väldigt svårt för kommunerna att planera för olika former av åldringsvård. Även om de nu har statistiska mallar på vad genomsnitts 85-åringen etc. kräver.
Inlägg #40: Postat: 2005-12-12 19:42:00
Janne B
Jag har nog påbörjat en äldrevårdsartikel.....men får inte det rätta greppet riktigt...
Showing page 2 of 3: 1  2  3
Laddar...