|
Inlägg #1: Postat: 2005-09-26 13:01:00
|
|
Piripiri |
Smärta är ju ett oehört svårt problem eftersom vi inte kan känna någon annans smärta eller på något sätt mäta den. Inbillad smärta eller verklig smärta - det gör ju faktiskt lika ont. Hu kan man skilja på vad som är vad? Den som lider av inbillad smärta behöver hjälp för sin inbillning; den som lider av verklig smärta behöver hjälp mot smärtan. Så jobbigt, för den drabbade, om man diagnosticerar fel!
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-09-26 15:52:00
|
|
odalman |
Inbillad smärta - vad är det?? Man kan i sf lika gärna tala om inbillat fysiskt välbefinnande. Sensoriska förnimmelser kan aldrig vara annat än subjektiva.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-09-26 15:55:00
|
|
Mijo Berg |
Svensk sjukvård har ett matra "gå hem och ta en alvedon, och vila lite... kom tillbaka om det blir värre". Speciellt med saker de inte kan ställa en snabb och enkel diagnos på. Många psykiska åkommor har den traditionella vården ingen som helst kompetens att bedömma. Det gör att människor som skulle kunna bli fri problem som inte är kroppsliga... men som har kroppsliga symptom, aldrig får rätt diagnos, eller behandling... och därför åker in och ut på diverse specialist-enheter. Tråkigt.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-09-26 15:59:00
|
|
Mijo Berg |
Cancerpatienter som inte är i 45-60 vilket är den vanliga åldern då de flesta drabbas och diagnostiseras med cancer... dvs yngre människor... kollas sällan för cancer. Det är inte sannolikt... och därför kollar man inte det.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2005-09-26 16:04:00
|
|
Mijo Berg |
Det är alltså reella åkommor som inte kollas... men det är också många ensamstående småbarnsföräldrar med jättehöga krav på sig själva, som lider av stressrelaterade sjukdommar.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2005-09-26 16:29:00
|
|
odalman |
I det allra största flertalet fall är ett par alvedon alldeles adekvat terapi - vilar gör dock folk i allmänhet redan alldeles för mycket...Man kan givetvis inte inleda med att utreda patienter m avseende på de mest osannolika diagnoser.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2005-09-26 18:38:00
|
|
Tarja |
Ja, just det. Vila och en tub smärtstillande salva var vad min man fick som råd vid besök hos läkare. 3 veckor efteråt fick benet amputeras från en bit nedanför knät.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2005-09-26 22:33:00
|
|
odalman |
Att din man mist sitt ben är naturligtvis oerhört tragiskt. Det är likväl fullt möjligt att vila och alvedon var det rätta att förskriva, då det skedde. Det är omöjligt att förebygga varje tänkbar komplikation som kan uppstå. 3 veckor är lång tid.
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2005-09-27 01:47:00
|
|
Mijo Berg |
För det mesta sållar man rätt eller chansar och har tur. Ibland sållar man fel, och konsekvenserna för den enskilde blir ofattbara. Det tråkiga är att man inte har några skadastånd i Sverige. "Ooops. Vi hade fel. Ditt ben gick åt helvete... det var ju tråkigt. Här har du två tusen kronor som kompensation. Hoppas det inte är något allvarligt nästa gång... för vi kommer skicka hem dig med Alvedon då också... du tillhör nämligen inte typ-patienten. I din ålder brukar man va frisk."
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2005-09-27 01:50:00
|
|
Mijo Berg |
Det tråkiga med felaktiga eller "gå-hem-o-vila-med-alvedon"diagnoser vilket inte är en diagnos, utan ett bortsortering är att om diagnosen varit korrekt hade man undsluppit personligt lidande, och en massa återbesök.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2005-09-27 01:55:00
|
|
Mijo Berg |
odalman... läs och lär innan du skriver en massa jävla dumheter.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2005-09-27 02:10:00
|
|
odalman |
Vad är det jag skall läsa och lära av?
Att en person mister sitt ben är och förblir tragiskt, men för att avgöra om det i det här enskilda fallet är fråga om felbehandling från läkarens sida, behövs självklart betydligt mer fakta än vad som står att finna här.
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2005-09-28 12:39:00
|
|
Mijo Berg |
PROBLEMET är INTE att de flesta typsjukdommar behandlas med en alvedon och går över av sig själva. PROBLEMET är de som av sosse-sjukvårds-slentrian inte får en korrekt diagnos... och därmed inte adekvat behandling. När ditt ben är amputerat, eller din cancer spridit sig för långt... är det nog en klen tröst att "det var lite ovanligt". Men det var inte min poäng. Min poäng var att med vår slentrianvård är det många psykologiska åkommor som aldrig behandlas... och därför lider folk i onödan.
|
| |
|
Inlägg #14: Postat: 2005-09-28 13:07:00
|
|
Nähädu |
Mijo, vad, exakt, var det som odalmannen skrev som var "en massa jävla dumheter"..?
|
| |