|
Inlägg #1: Postat: 2005-08-18 11:01:00
|
|
Janne B |
Bra aspekt Anna. Det viktiga vid separationer är ju att inte ha gjort varandra illa och att i fortsättningen göra sitt bästa för varandra. I synnerhet om det finns barn med.Många separerade frågar sig:Vem känner mig bäst? Jo det är ju exet. Därav kan god vänskap växa sedan den första smärtan lagt sig..
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-08-18 11:03:00
|
|
Janne B |
Det sker en utveckling. Då jag började som socialarbetare på 1960-talet skuldes de flesta som ovänner, det skulle liksom vara så. Från 1990 ungefär blev folk klokare och började se exet som en framtida resurs väl värd att hålla sig väl med. Detta har givetvis varit till stor glädje för barnen...
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-08-18 18:54:00
|
|
Sunny |
Ja Janne: Helt rätt!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-08-19 11:55:00
|
|
sune |
Vad jag ser som allvarligast är att Billy går i samma strumpor i sju månader. Det kan inte vara kul för grannarna när han kommer hem och sparkar dem.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2005-08-19 12:48:00
|
|
Janne B |
Vi har många samlevnadsformer i Sverige. Jag känner till frånskilda par som i tio års tid firat semester i hop i husvagn. Par som fortfarande har en sommarstuga ihop.En man som fortsätter att sköta exets bil i långa tider. HON kommer tre gånger om året och städar upp hos exet utan att klaga ,varefter de belönar varandra./Det ser ut som det blir allt svårare att bo ihop och dela allt.Då söker sig människor andra former. Ja må de leva...
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2005-08-20 18:38:00
|
|
Mysan |
själv har jag också sett och hört hur x firar semestrar.mens å fort det kommer in en ny kvinna i mannens liv är de t kört.Nix är det slut så är det.
|
| |