|
Inlägg #1: Postat: 2005-05-31 14:41:00
|
|
steno |
Så mkt barnpassning var det inte, barn skulle vara ute om de inte sov eller åt. Mammor hade ändå fullt upp med byk, strykning, mat, skurning, hjälp till gamla föräldrar etc.Vi var definitivt arbetarklass, min mor jobbade på EPA 5 veckor när vi var på barnkoloni.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-05-31 14:44:00
|
|
steno |
Daghem fanns inte förrän långt in på 60-talet. Praktiserade på bvn 1960, då fanns bara familjedaghem att tillgå och de var heller inte många. Först in på 60-talet blev det vanligt och att båda föräldrarna arbetade. Mor började när jag fyllt 15, hon var först av syskonen som gjort det efter giftermålet.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-05-31 15:37:00
|
|
Inger Olsson |
"Daghem fanns inte förrän långt in på 60-talet.", skriver du och menar kanske dagens "dagis" med betoning på pedagogik? Själv gick jag på lekskola, som det då hette, innan vi började första klass. Och dit kom inte bara barn till ensamstående mammor. vi hade kul där.
Mig veterligen finns "dagis" byggda redan på slutet av 1800-talet.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-05-31 15:38:00
|
|
Inger Olsson |
Jag vet ett: Eriksgården. Finns väl även ett sådant kvar i Stockholm? Dock, de fanns till för mammor som var tvungna att arbeta. pappan sjuk. död o sv.
Då som nu finns skillnader i olika kommuner.
På 60-talet trodde man att det gjorde barnet nytta att skiljas från modern så tidigt som möjligt. Helst innan det fyllt 6 månader...
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2005-05-31 17:29:00
|
|
steno |
Hej Inger! Jag relaterar till min barnsom i Eskilstuna. I Stockholm har man säkert haft några "Kindergarten" tidigare. Men kontentan är väl att hemmafruarna har funnits
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2005-05-31 18:03:00
|
|
Inger Olsson |
Hejsan Sten: Tja... Jag vill nog mena att artikelförfattaren syftar på den skapade borgerliga "i d y l l i s k a" hemmafrubilden, och feministerna jmf gärna med den där: "populära, du vet, serien som jag trycker bort" - just därför att jag avfärdar den som realistisk.
Jag tycker Lord tar upp det där med "kodningen" på ett intressant sätt.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2005-05-31 18:05:00
|
|
Inger Olsson |
Ta alla de lantbrukarfruar, som arbetade på gården, tog sen hand om all markservice och barnen. Och de kvinnor som hjälpte till med familjeförsörjningen gn att gå till rika - även judar - för att städa, tvätta m m. Och sen kan vi ta t ex tekoindustrin eller "hacka betor" som många kvinnor deltidsarbetade i och med. Vi barn fick följa med och hacka och det var tungt, men vi var trygga. Mor fanns ju där!
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2005-05-31 18:06:00
|
|
Inger Olsson |
Jo, det såg olika ut i olika städer och byar.
Men var det fruar som enbart var hemma? Ordets betydelse är ju intressant. Att vara hemma hos sin avkomma tills det åtminstone är socialt mogen för "världen" utanför, då det inte är det lilla barnet man ska flytta på, borde väl vilket samhälle som helst tjäna på?
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2005-05-31 18:06:00
|
|
Inger Olsson |
Trygga, ej avvisade barn är ett mänskligt investeringskapital. Men tar vi det på allvar? Jag skulle nog vilja säga att jag som kvinna har mer krav på mig än vad min mor hade. Och det säger hon också! "Usch, så stressigt allting är nuförtiden, inte undra på att folk blir sjuka", sa hon på bred skånska nu på mors dag.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2005-05-31 19:07:00
|
|
steno |
Jag protesterar inte, bara mot uttrycket att hemmafruar aldrig funnits. Det var framför allt arbetarnas hustrur som var hemmafruar, sysslolösa var de aldrig. Det verkar också vara arbetarklassen som i större utsträckning vill ha frun hemma med barne
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2005-05-31 21:27:00
|
|
Janne B |
Svar 7 Inger. Jag minns min by från 1945-50 hur kvinnorna gick så oerhört framåytböjda. Rddan i 40-årsåldern var det många som inte kunde räta upp sig. De hade slitut ut ryggen och fått brosk som hindrade upprätning. I dåtidens smala sängar hade de det också svårt. Hur finna en vettig sovställning med värkande böjd rygg. Men dessa kvinnor kunde i sitt armod sprida tryghhet omkring sig. Hjältinnor.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2005-05-31 21:31:00
|
|
Janne B |
Svar 10 Steno. Stämmer med min erfarenhet. Arbetarna hade ofta sådana arbetstider att dagistiderna inte passade, så frun måste vara hemma. I Umeå talade vi om student och tjänstemannadagis.Ensamma mammor fick dagmammor som nog också skulle kolla modern..Ensamma mödrar hade ju också fram till ca 1970 en slags förmyndare på sig som kallades....?
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2005-05-31 21:49:00
|
|
bloggeri |
Tekoindustri. Skofabrikerna. LM Ericsson. Postgirot. Epa och Tempo. Gården. Alla dessa kvinnor som jobbade där var alltså ensamstående mammor? På 50-talet? Legoarbete hemma. Icke sa nicke. De var den osynliggjorda arbetarklassen. de fanns i 100 000-tals
|
| |
|
Inlägg #14: Postat: 2005-06-01 12:43:00
|
|
steno |
På 40-talet jobbade flickor på Bok-öbergs, posten, EPA etc. När de blev gifta blev de hemmafruar, en del fick ej heller jobba kvar. På 50-talet började det hända saker, all arbetskraft behövdes, utländska arbetare importerades. Men dagisutbyggnaden kom sent
|
| |
|
Inlägg #15: Postat: 2005-06-01 12:56:00
|
|
Janne B |
Efterhand kom en förskolelag som fastställde kommunernas skyldighet att anordna förskolor i tillräcklig omfattning, den skärptes efterhand. Den blev dyr. Frigjorde många kvinnor. Tvingade vissa familjer att betala andras barnomsorg, så är det än.Eventuellt den största orättvisan i Riket.
|
| |
|
Inlägg #16: Postat: 2005-06-01 13:03:00
|
|
Janne B |
Bloggen 13. Textil o skoindustrin drev i stor utsträckning av inflyttade flickor, även i tiotusental från Finland.Som regel utan barn Bodde ofta uselt, besök på rummet förbjudet. Sökte sig till ljuset, värmen fikat, sången i Filadelfia och några hundra andra frikyrkor.
|
| |
|
Inlägg #17: Postat: 2005-06-01 13:31:00
|
|
bloggeri |
Janne B. Du tror att det var så, men så var det inte. Jag lider med alla dessa svenska arbetarkvinnor som gått till historien som "lyxhustrur" när de istället slet på fabriker, i butiker och på sina bondgårdar. Men hur är det med dagis? Ingen diskuterar kärnfrågan. Är ämnet för hett? Tänk om barnen far illa?Vad göra?
|
| |
|
Inlägg #18: Postat: 2005-06-01 14:25:00
|
|
Janne B |
Svar 16. Där ska stå "skoindustrin drevs i stor..." Jag måste ha uttryckt mig illa eftersom bloggen protesterar. I tonåren hade jag en mängd kvinnor omkring mig som var utslitna redan i 40-årsåldern. Slitna i jordbruk, textil och skoindustrin. Mycket böjda med mycket värk. Föga sjukvård fanns. Det var att jobba tills de stupade.Så såg deras arma liv ut. Jag tror det var borgarkvinnorna som ibland kallades lyxhustrur fast det var delvis orättvist det också.
|
| |
|
Inlägg #19: Postat: 2005-06-01 14:48:00
|
|
Inger Olsson |
Steno: Hur definierar vi ordet hemmafru? Och med anledning av den, i mina ögon, orealistiska amerikanska serie Housewives, som feministerna hyllar och vill använda som ett argument vill jag knyta an till artikeln:
"På 70-talet var kvinnorörelsens främsta paroll "Dagis åt alla", att kvinnor skulle släppas ur "hemmets fängelse", bli "självförverkligade" och göra karriär.
|
| |
|
Inlägg #20: Postat: 2005-06-01 14:49:00
|
|
Inger Olsson |
Varje negativt påstående om dagis blir därför för all framtid ett angrepp på själva kvinnofrigörelsen. Dock har denna del av frigörelsen aldrig varit annat än en frigörelse för medelklassens kvinnor. Det var inom borgerskapet hemmafrun fanns."
Neurotiska medelklasskvinnor - skräck för menstruation, förlossning barn, män med mera! - är de som också skriver den feministiska litteraturen idag.
|
| |