|
Inlägg #21: Postat: 2005-05-19 17:01:00
|
|
Annika Lundgren |
Jenni: Det är sorgligt om det dröjer så länge att varje individ tvingas söka hjälp av samhället för att först då få se att etablissemanget enbart tjänar etablissemanget.
Ska vi då stå där hela högen och säga: Tusan vad det hade varit bra om etablissemanget hade tjänat människan i stället.
|
| |
|
Inlägg #22: Postat: 2005-05-19 17:18:00
|
|
Jenni i Malmö |
Nu i efterhand är det nästan lite roligt. Tänk vad lättlurad man kan vara. Men i värsta fall kommer det bli så som du säger, var och en får upptäcka hur det ligger till. Jag kan bara berätta mina upplevelser ur min verklighet och så som jag ser det. Men igen, det är ju det som det hela går ut på ;
|
| |
|
Inlägg #23: Postat: 2005-05-19 17:41:00
|
|
Annika Lundgren |
Att berätta utifrån sig själv och sina erfarenheter är ju den möjlighet vi har som människor.
Att våga vara människa idag kan upplevas som ett hot för andra. "Råden" kommer snabbt om att man kan gå till etablissemanget och fråga hur ens egen situation är.
|
| |
|
Inlägg #24: Postat: 2005-05-19 17:45:00
|
|
Jenni i Malmö |
Ja, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Att man bara kan tro att man kan "hjälpa" grupper...Vi måste bli duktiga på att informera istället, inte styra och ställa. Men inte nog med att man informerar dåligt, den information man erbjuder är många gånger dessutom FEL... jag blir så trött.
|
| |
|
Inlägg #25: Postat: 2005-05-19 19:52:00
|
|
Annika Lundgren |
Jag tror att människokännedomen är så dålig idag att information av olika specialister borde få dagligt och stort utrymme i TV, att helt enkelt informera allmänheten om vad en människa är.
|
| |
|
Inlägg #26: Postat: 2005-05-19 20:27:00
|
|
Annika Lundgren |
... att hitta de oändliga resurserna inom varje enskild individ i ett litet land som Sverige skulle räcka för att hjälpa hela världen. När vi väl bär rikedomen inom oss har vi inga behov av varken makt eller onödigt mycket pengar.
|
| |
|
Inlägg #27: Postat: 2005-05-19 22:30:00
|
|
Nähädu |
Med all respekt, Annika och Jenni. Men det ni skriver är rena svamlet. Jag köper att man ska tänka själv och att individen ska styra över sitt eget liv. Men medan ni förverkligar er själva så får andra slita desto mer för att finansiera er livsstil. Färre personer får bära ett samhälle där allt fler inte jobbar. Jag tycker ni saknar respekt för alla dessa människor.
|
| |
|
Inlägg #28: Postat: 2005-05-20 08:05:00
|
|
Annika Lundgren |
Nähädu: Att lära känna sig själv och våga vara sig själv betyder inte att man inte arbetar, tvärtom. Det är väl där en självkännare och människokännare främst kommer till sin rätt.
Att förstå människan ökar förmågan att hjälpa och möjligheten att producera. Den enskilda människans resurser används då på rätt sätt och på rätt plats.
Åter: Jag talar inte om självförverkligande som ett heltidsjobb. Det är en naturlig livsuppgift för att var och en ska komma till sin rätt.
|
| |
|
Inlägg #29: Postat: 2005-05-20 09:05:00
|
|
Nähädu |
Så vårdbiträdet som gått i övertidstaket ska dessutom, på fritiden, hinna med att "förverklgia sig själv"? Låter som rena motorvägen mot utbrändhet enligt mig.
|
| |
|
Inlägg #30: Postat: 2005-05-20 11:37:00
|
|
Jenni i Malmö |
Kära Nähädu, jag tror vi talar förbi varandra. Jag undrar vad du menar med självförverkligande. Utbrändheten kommer när vi gör saker vi inte vill och som inte ger något tillbaka, om sjuksköterskan trivs på sitt arbete tror jag inte hon har några problem. Att människor inte har jobb idag har INGENTING med detta jag pratar om, det är en helt annan fråga.
|
| |
|
Inlägg #31: Postat: 2005-05-20 11:37:00
|
|
Jenni i Malmö |
Jag förstår att du är rädd om dina pengar som du sliter för. Jag kan lova dig att i ett individsamhälle får du behålla dom också. Dessutom så sliter man inte för pengar när man känner att man gör något meningsfullt, pengarna blir en bonus i ett redan perfekt förhållande mellan människa och livsuppgift.
|
| |
|
Inlägg #32: Postat: 2005-05-20 11:39:00
|
|
Jenni i Malmö |
Kan vi hitta mer tillfredställelse i vår vardag behöver vi inte springa omkring och hysteriskt söka efter lyckan på en fritid som vi knappt har. Vi letar efter lyckan på fel ställe. Den bor i vårt inre, tillsammans med fjärilarna!
|
| |
|
Inlägg #33: Postat: 2005-05-20 14:47:00
|
|
Nähädu |
Mjahapp... Så vi ska ta våra fjärilar och gå till sektionschefen på jobbet med önske/kravlista på hur vi vill ha det på jobbet för att trivas? Om vi inte orkar driva de kraven då utan får tillbaks dem i ansiktet att inga reusrser till fruktskålar, studiecirklar, nya gardiner eller kortare arbetsdag finns, vad gör vi då? Ska vi ta vår stukade självkänsla och gå till facket? Det finns en verklighet därute, jenni. Den bryr sig inte om vart vi letar lyckan, så länge nån ska betala för den.
|
| |
|
Inlägg #34: Postat: 2005-05-20 14:51:00
|
|
Nähädu |
Folk i allmänhet och kvinor i synenrhet sliter nog ont idag med att försöka blidka arbetsgivaren så att man får lite högre lön. Ska man dessutom komma med krav, UTAN att gå via facket Facket fyller ju ingen funktion i individsamhället, eller hur? så kan jag lova att man bör vara kärnfrisk och beredd att strida stenhårt, länge. Orkar vi det?
|
| |
|
Inlägg #35: Postat: 2005-05-20 15:02:00
|
|
Jenni i Malmö |
Det fina med lyckan är att den är gratis. Lyckan bor inte heller i en fruktskål eller i nya gardiner. Men jag märker att vi inte kommer vidare här. Jag tror att det kommer att rätta till sig så småningom. Saker som inte fungerar kan man bara hålla fast vid så länge...
|
| |
|
Inlägg #36: Postat: 2005-05-20 18:24:00
|
|
Nähädu |
Lyckan är gratis...hm. Så efter allt detta prat så är lösningen ett enkelt "gaska upp dig nu.."?
Det var som fan...
|
| |