|
Inlägg #1: Postat: 2005-04-26 13:04:00
|
|
samis |
Jag kanner sa val igen det du skriver men jag har bara inte kommit mig for att satta ord pa det an. Tack! Sjalv har jag nastan utvecklat en allergi mot alla dessa val. Blir dessutom vansinnig nar ngn annan ber mig om rad. Jag har ju tillrackligt med mina egna val!! Det ar trottsamt men tyvar ngt vi nog maste leva med.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-04-26 13:39:00
|
|
Mysan |
exakt! När någon frågade mig här om dagen har du bestämt dig om vi ska vara ihop då nätan dånade jag.Måste alal springa omkring och undra vem dom ska välja? Sen att samhället kräver att vi hela tiden ska dela upp och välja allt är ju sjukt.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-05-07 07:31:00
|
|
Janne B |
Herre Gud, vilken ska jag ta? Något senare har jag två olika ostar i kundvagnen / Ja så skriver du.Välja är oerhört tröttande. Frågan är om vi alls är skapade för att klara så många val. Människan har i alla tider måst välja i riktiga korsvägar, äta och inte äta osv. Men detta att välja mellan 20 tandkrämssorter är vi inte skapta för. Vi ska också välja pensionssystem som avgör vår ålderdom på oklart sätt.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-05-07 07:34:00
|
|
Janne B |
Lika förödande för psyket är ju att i en svår situation inte ha något val alls. Finns det ingen väg ut så lägger man sig som de apatiska barnen. Vuxna som varje vecka får brev från Fogden med ständigt högre siffror blir också apatiska, deprimerande, handfallna.Jag skulle tro att minst 90 av våra långtidssjukskrivna är Fogdekunder.Det lönar sig inte längre att jobba. Så de ställer psyket på noll.
|
| |