Falska våldtäktsanmälningar - igen

Och var är alla de män som tycker att våldtäkter är avskyvärda när våldtäkter debatteras, t ex här på Sourze. Upptagna med att skriva eller berömma artiklar om falska våldtäktsanmälningar, kanske? Upptagna med att leta fel hos "feministerna", måhända? Upptagna med allt annat än att uttrycka sin avsky för våldtäkter tycks de vara, i alla fall!

Om det är något som verkligen verkat ha gått dig förbi så är det dimensionsanalysen. Är det helt fel att gissa att du inte är så matematiskt lagd? Om, och låt oss, för enkelhetens skull säga att det faktiskt skedde 2000 våldtäckter 2004. På låt oss säga 2 millioner heterosexuella män i "våldtäcktsför" ålder. Det är en på tusen. EN våldtäckt är för mig FÖR MYCKET.

Kan inte annat än hålla med bubblan här. Du frågar vilka det är som begår våldtäkter. Med den retoriken kan man ställa sig flera liknande frågor. Till exempel om vilka det är som begår alla andra grova brott? Ja inte är det den normala individen med trygg uppväxt, schysst jobb och bra kontakt med sin familj. Snarare kommer brottslingar från väldigt speciella förhållanden, och samma sak borde rimligen gälla våldtäktsmän.

Svar 4: Du har alldeles rätt i att jag inte är särskilgt matematiskt lagd, men jag har tänkt på "dimensionsanalysen". Men jag tänkte också på vad man skulle kunna kalla för tidsperspektivet: Alla dessa män som var i "våldtäktsför" ålder 2004, var det ju inte bara under 2004. Ungefär samma män var lika kapabla att begå våldtäkt 2003 och 2002 o s v. forts.

F ö tycker jag precis som du, att en våldtäkt är en för mycket. Vilket faktiskt borde ha framgått vid det här laget. Och, precis som du kan jag se fel i "feministernas" argument, liksom i "antifeministernas". Men det som jag kritiserar här är mäns ovilja att tala om våldtäkter och mäns benägenhet att skyla över, ursäkta eller åtminstone försöka blanda bort korten när det pratas om våldtäkter, forts

svar8: Visst har du rätt i det. Men, tänk såhär: Några är återfallsförbrytare. Den våldtäktsföra mannaskaran har till viss del bytts ut. En utvidgning av det argumentet tar jag helst inte upp, eftersom det leder in på en annan poitisk debatt som inte hör till denna artikel.

ETT av svaren, och ett ganska enkelt sådant: Många skäms nog över att det händer. "Men varför skäms män i allmänhet om det vet att det bara är någon störd promille män som våldtar?" - PGA feminismen, som gör ALLT för att bunta ihop de där 990X, snälla, omtänksamma, älskande männen, med de där Y 1000-990X vidriga och störda individerna!! Så, det är bara en stor jäkla ironi när du, med feministiska tankegångar, JS, frågar en sådan sak!!

Vilka "feminister", förresten? Jag anser mig vara feminist, jag har alsrig anklagat "alla män" för "alla våldtäkter". Och jag vet många "feminister" som resonerar som jag. Det finns ju inte bara en "feminism", lika lite som det finns en "liberalism", en "kristendom" eller ett "islam". Det vore ösnkvärt om de som så gärna och ofta skäller på "feministerna" kunde göra klart för oss andra och sig själva? vilka "feminister" de skäller på.

Ett ytterligare skäl till hjälplöshet hos mig vad gäller att få dig att förstå, om än inte hålla med om, vad jag säger är att du, likt en 15-åring, per automatik missförstod min mening om ironi. Du trodde jag menade "sarkasmvarianten" av ironi, vilket jag naturligtvis inte gjorde. Denna ovilja/otillräcklighet stryk lämpligt att förstå vad jag menade med ironi i det fallet är häpnadsväckande av någon som trots allt skriver ganska bra.

det skall stå "när frågeställarens själv står som del i grund för svaret" och syftar på att du stöder feministiska argument - de argument som bidrar till svaret på din fråga. Du behöver inte hålla med, men jag ser gärna att det är en mening alls att skriva vad jag tycker, utan att poängen missuppfattas så kapitalt.