Mörka minnen

Som tur är fungerar vårt undermedvetna på just det vis du beskriver och låter precis så mycket sippra ut som vi orkar brottas med för tillfället, i alla fall när vi fungerar som vi ska, många är vi som tyvärr har detta lilla kvarter du beskriver och till slut kommer man underfund med att, som du sa, den enda utvägen är tiden. Som vanligt berör du med dina texter, tack.

jag känne rmed dig. Själv kommer jag aldrig att få tillbaka de mörka timmar då min pappa drogat o våldtagit mig: de är borta för alltid i glömskan. Även det mesta av rättegången är borta trots att jag givetvis inte var drogad då. Jag minns inte ens var jag befann mig månaderna efteråt. Det är utsuddat.