|
stålis |
Sen har vi det känslomässiga. Empatin. Ett extremt tidigt foster är visserligen ett mirakel i sig, som allt liv, men är kanske svår att uppleva som ett barn. Ju längre fram i graviditeten det rör sig om, desto
mer utplånas gränsen mellan "foster" och "bäbis". Det är om denna utplåning som mitt engagemang handlar.
|