Falska våldtäktsanmälningar

”Hur kommer det sig att en rånare, som med våld eller hot tvingat kassörskan att lämna ifrån sig kassan, döms för sitt rån utan att någon drömmer om att ställa sig frågan om utlämnandet skedde med eller mot kassörskans vilja, medan en våldtäktsman som med våld eller hot tvingat en kvinna till samlag inte anses kunna dömas för sin våldtäkt om hon frivilligt ställde upp?

Jan, du diskuterar straffrätt medan andra diskuterar processrätt. Självklart ska ingen ifrågasätta kvinnan om en våldtäkt verkligen har ägt rum. Dvs om man genom undersökningar konstaterat att kvinnan verkligen har blivit våldtagen eller att våldtäkten i den objektiva och teoretiska Sanningen skedde, liksom om varor eller pengar saknas i den rånade butiken. Men hur vet vi att fokus har flyttats till förövaren om domstolen inte vet vem av parterna som är förövare?

Biff: Åh, ursäkta, jag visste inte att du satte dagordningen. Det var NisseO som i sin artikel tog upp frågan om omvänd bevisföring, varvid jag antog att han syftade på förslaget om en samtyckesregel, något som alltså inte finns med i den kommande nya lagstiftningen.

Vad är det för gagg om att domstolen inte vet vem som är förövare? Jag talade om hur våldtäktsutsatta kvinnor behandlas i domstolen. Självklart är en kvinna som falskanmäler gärningsman! Jag är ytterligt skeptisk till NisseO:s hantering av statistik, men detta ingick inte i mitt resonemang här. Jag diskuterade inte NisseO:s falskanmälarstatistik, utan det han skrev om omvänd bevisföring. Comprende?

Och då förefaller det som du har en oerhört negativ syn på sex, där kvinnor per automatik utnyttjas. Det skulle dock underlätta mycket för min förståelse om du ville förklara hur "samtycke" ska se ut under ett verkligt samlag, jag tror att konflikten ligger däri.

Min syn på sex kan du naturligtvis inte ha nån aning om och jag har öht inte antytt nåt om att kvinnor per automatik utnyttjas. När det gäller min uppfattning om ”samtycke” så har du redan fått min uppfattning i tidigare kommentarer. Kan du inte ta del av vad t ex Leijonhufvud och Diesen tycker i frågan så får du ju också svar från auktoritativt håll. Men de kanske är för feministanfrätta?

"Vad är det för gagg om att domstolen inte vet vem som är förövare? Jag talade om hur våldtäktsutsatta kvinnor behandlas i domstolen." Behandlingen i domstolen kommer innan domen - alltså innan man avgjort ifall hon är våldtäktsutsatt eller inte. Ifall hon är offret eller förövaren beror helt på detta. "hur våldtäktsutsatta kvinnor behandlas i domstolen" är ett meningslöst uttalande.

Svar 32-33: Vad gäller kvinnor i våldtäktsmål så har jag just fått i min hand en doktorsavh som handlar om just detta. Den heter ”Hans ord eller hennes?”, Av Ulrika Andersson. Förf konstaterar att gärningsmannens våld görs om till en fråga om offrets vilja. Om inte kvinnan själv sätter gränsen genom motstånd eller andra protester så blir det legitimt att angripa hennes kropp. Ska bli intressant att läsa. Har fått Karnovpriset i år. Obs! Det handlar om juridik – inte genusvetenskap.

Jan, återigen tycker jag att du inte riktigt skiljer på "våld" och "sex". Antingen är det våldtäkt när offret med fysiskt våld blir tvingad till sex, eller utnyttjande när offret har sex utan fysiska hot med även utan samtycke. Om inte kvinnan protesterar är väl samlaget knappast en angrepp? Kvinnans offrets rättsliga ställning i våldtäktsmål är väl förresten inte svagare än i andra mål? Däremot är chansen att bevisa våldtäkten mindre, men det är ju snarare en ekonomiska fråga än en rättslig.

"gärningsmannens våld görs om till en fråga om offrets vilja." - har man bekräftat att det förekom våld eller hot om våld för att ha samlag är väl saken biff, men det går sällan att göra. Då handlar det om ifall man kan fastställa ifall kvinnan ville ha sex eller inte. Men det låter intressant, jag ska kolla upp avhandlingen.