|
Inlägg #1: Postat: 2005-02-18 19:39:00
|
|
Sunny |
En underbar artikel!!!
Jag brukar läsa om "Den utmätta tiden regelbundet".
I går läste jag Ro utan åror som väl alla känner till? O så har vi ju Mobergs bästa: Din stund på jorden.Den såg jag faktikst på stadsteatern som pjäs i höstas med min sjuke livskamrat. Jag har nog alltid varit mycket medveten om livets korthet? En paus i döden .
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-02-19 01:23:00
|
|
Mysan |
En gång sa en präst till mig att de flesta dör mellan 75-95 års ålder.
Man kunde även göra ett test på en hälso mässa ang hur länge man skulle leva intressant!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-02-19 02:47:00
|
|
soilander |
Intressant!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-02-19 13:41:00
|
|
Cecilia |
Man dör när man dör.De flesta vill inte veta hur,inte jag heller,men man borde kanske tänka oftare på att även man själv har begränsad tid och göra det bästa av den.Tänkvärd text.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2005-02-19 16:01:00
|
|
lindathepoet |
Att jag ska dö DET vet jag. NÄR känns inte så viktigt. HUR kan kännas lite oroligt och också av VAD. OCH går jag vidare sedan eller är jag förtappad? Men här på jorden tar jag en dag i taget, Det räcker så för mig. Framtiden? Den får bli som den vill. Inget annat än god hoppas jag. Att MIN HÖGRE MAKT är med mig i alla mina gärningar.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2005-02-20 00:37:00
|
|
Malin Michea |
"Carpe Diem" är skitsnack enligt min mening, och jag tycker det är lika fånigt varje gång folk säger att det är deras motto. Man kan inte göra varenda dag till en perfekt glädjekarusell. Det skapar bara prestationsångest när man misslyckas.
|
| |