|
Inlägg #1: Postat: 2005-01-03 11:18:00
|
|
Niklas J |
Utsagorna från nödställda i Asien ska man naturligtvis ta på allvar, men man måste också komma ihåg att de kommer från människor i chock. Bilden av att de människor som klarat sig väl fysiskt också är de som blivit sämst omhändertagna blir allt tydligare. Det är också självklart dessa personer som hörs mest i media. Visst, det har inte funnits krisgrupper på plats och UD har säkert klantat till det en del.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2005-01-03 11:20:00
|
|
Niklas J |
Men tänk på katastrofens vidd och den självklara prioreteringsordningen att först handlar det om att rädda liv och vårda fysiskt skadade. Då måste tyvärr andra offer med andra typer av skador sitta emellan. Och då får de styrande kritik. Mönstret är likadant i de flesta västeuropeiska länder, vad jag kan förstå
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2005-01-05 23:12:00
|
|
Beckisbarnet |
Med tanke på att psykvården är i sån kris här i Sverige, så fattar jag inte hur man kan bli så förvånad över att man inte har resurser att med omedelbar verkan vara på plats i Thailand med krisgrupper & dylikt till traumatiserade turister
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2005-01-05 23:30:00
|
|
anitabj |
Ett kristeam stod redo att åka ner bara någon dag efter katastrofen. De fick dock besked från Socialstyrelsen att de inte behövdes. Därför kom dem på plats först en vecka senare.
|
| |