|
Inlägg #1: Postat: 2004-12-11 15:09:00
|
|
Michael Ståhlberg |
Det du skriver är värt en diskussion i sig. Vad menar du med allvar här?
Att inte lita på kvinnor? Att tvingas
följa andra spelregler i kvinnlig närvaro? OCH: tar kvinnor män på allvar? Jag har naturligtvis konkreta exempel ur min bekantskapskrets i åtanke. Kan osäkerheten könen emellan vara biologiskt grundad? Kan inte ett biologistiskt perspektiv av det slag Marcus Ottosson företräder förklara mycket?
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-12-11 15:11:00
|
|
Michael Ståhlberg |
Jämo gick för ca tio år sen ut på arbetsplatser med broschyrer på temat "lika men ändå olika". På ett foto på omslaget står en man à la Robert Gustavssons gympalärare och smygtittar på en kvinna genom en halvöppen dörr. Vad skickar en sådan kampanj för signaler om män och kvinnor?
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-12-11 15:15:00
|
|
Michael Ståhlberg |
Ur Lasse Anrells "Kvinnohumor": 1 "Vad kallar man en man som förlorat 98 procent av sin hjärnkapacitet?" "Änkling."
"2Varför vill män gifta sig med oskulder?" "De tål inte kritik."
3 "Varför behövs en miljon spermier för att befrukta ett ägg?" "Spermier är manliga och vill inte fråga efter vägen."
4 "Har kvinnor humor?" "Hur skulle den annars stå ut med män?"
5 "Att be en man om trygghet i livet är som att be Tomas di Leva om hjälp i ett slagsmål."
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-12-11 15:18:00
|
|
Michael Ståhlberg |
Är dessa citat exempel på att kvinnor tar män på allvar?
Ändå ingår det i mansuppropet mot kvinnomisshandel att män skall säga ifrån om andra män drar taskiga skämt om kvinnor. Men kvinnor skall tydligen inte säga ifrån om kvinnor drar taskiga skämt om män? Feminister protesterar inte mot Anrells tönt-bok.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-12-11 16:40:00
|
|
Gustav |
Hjälp mig då! Jag tar kvinnor på fullaste allvar, allt annat vore för mig helt främmande. Men tydligen gör jag ändå något fel. Hur ska jag göra för att "se" kvinnor?
OBS. Jag är inte ironisk.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-12-13 10:50:00
|
|
Numb |
Michael: Det var inte riktigt den nivån jag avsåg. Jag tänkte mer på att kvinnor i samhället har ingen egentlig makt. Inte i grunden. De STORA besluten som påverkar ALLA tas av män. Varför då ta kvinnor på allvar? Finns det nån anledning till det? De får vara med och leka men de får inte bestämma reglerna.
|
| |