Jag, feminist?

"Feminismen tillåter manshat, feminismen förstår hur kvinnor kan hata män." Det stora problemet med detta resoneang är att det kan appliceras på ALLA ideologier och filosofier - politiska såväl som religiösa - om de drivs till sin yttersta spets. Feminismen är inte unik i det avseendet. Svaret är inte att avskaffa feminismen, utan snarare att försöka modifiera den om det skulle visa sig nödvändigt.

Min slutsatts är således som en fråga till dig: Vilken typ av hat skulle kunna apliceras på en jämställd jämställdhetsrörelse? Vad är riskerna med en sådan rörelse? Jag ser dess risker som mycket mindre än riskerna med feminismen, därför skall feminismen avskaffas och ersättas. Dessutom är feminismen ojämställd i sig.

Den feminism jag pratar om är inte någon yttersta spets. Och JA det är väldigt nödvändigt att avskaffa feminismen efterssom den misshandlar barn. Men som jag sa, fördomsfullt, jag tror inte du VILL se detta, så det spelar ingen roll vad jag skriver.

Du har fått motargument av många skilda slag, en del välövervägda och intellektuella till sin natur, andra präglade av vrede och troligtvis en önskan att "sätta dig på plats". Ditt svar på min kommentar visar klart och tydligt att du trots detta inte har kompromissat eller ens är benägen att visa någon sorts förståelse. Du håller fast vid din grundläggande övertygelse - att feminismen är destruktiv och att den drabbar barn, och att den bör bytas ut. Vem är det som är envis och inte vill förstå?

På annan plats i Sourze har jag framhållit att jag tycker det är orättvist att feminismen som ideologi, och alla som kallar sig feminister, får klä skott för vad en omdömeslös förälder och hennes väninnor har ställt till med. Detta håller jag fast vid, och jag skulle gärna vilja veta hur du ställer dig till den synpunkten.

Detta är enligt min mening ett av de stora felen med de åsikter du uttrycker – för att en konstruktiv debatt ska vara möjlig är det absolut nödvändigt att man har en vilja att förstå och sätta sig in i motståndarsidans argument. Detta gäller i synnerhet ett ämne som feminismen och könsrollsfrågorna, som ju redan är ett väldigt komplicerat ämnesområde och som genom sin blotta natur väcker starka känslor hos människor.

Man måste våga provocera och väcka starka känslor. Det må så vara att man därmed riskerar att bli anklagad för ”manshat” – för övrigt säger den sortens anklagelse vanligtvis mer om den som anklagar än om den anklagade. Risken med en ”jämställd jämställdhetsrörelse” är att den får en så urvattnad och harmlös framtoning att ingen tar den på allvar.

Man måste våga provocera och väcka upprördhet. En jämställdhetsrörelse som är utformad på så sätt att den inte kan väcka anstöt och möjligen bli anklagad för ”hatiskhet” är alldeles för lätt att ignorera, och på det sättet uppnår man inga förändringar.

Forts. på svar till nr. 3. Om en ideologi drivs för långt kan konsekvensen bli att man bygger upp ett hat mot den grupp som man utsett till motståndare.