|
Inlägg #1: Postat: 2004-10-20 16:33:00
|
|
ambjörn |
Nej, den är nog mer av det första; ett försök till psykologisk dikt med utgångspunkt i en undran om vad som skulle till i en relation jag hade.
I våra tidningsartiklar om t.ex. hustrumisshandel finns ju allt en dynamik bakom och vissa finner en njutning i smärtan. Självskadebeteende t.ex är ju just ett sådant exempel där man försöker övertrumfa en annan djupare inre smärta
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-10-20 19:31:00
|
|
Snable |
Hmmm, haller med. Det kanske forklarar varfor sa manga stannar i destruktiva relationer med sig sjalva och andra trots allt lidande. kanske livet utanfor ter sig annu mer skrammande an vad de har nu. Har du sett den gamla karikatyren med en person i ett oppet landskp som sitter bakom ett galler fast det ar fritt runtom? det ar en klassisk favorit.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-10-20 21:01:00
|
|
ambjörn |
Nej, men det var en vacker bild... Jag tror man kan överföra ovan nämnda res. till destruktiva beteenden ö h. Det är lättare att låte sig misslyckas om och om än våga försöka lyckas därför liggar återfallet i gamla vana hjulspår närmast. Det finns förmodligen inget tryggare än dessa. Förändring kräver ifrågasättande och man vill nog helst inte frågasätta sig själv. Tryggare bakom gallret än att utforska distansen...
|
| |