Att döma efter utsidan

Sedan har man förstås gjort en "dygd av nödvändigheten". Att inte bli behövca uppäten är förstås också en konskvens av de mer omfattande "mänskliga rättigheterna" som också är praktiska överenskommelser som bidrar till ett harmoniskt samhälle.

Att inte utsträcka de rättigheter till växter som man ger till djur är lika mycket artism som att äta kött. Att inte omfatta döda ting i sin rättighetssfär kan kallas för livism. Dessutom ska man minnas att gränsen för vad som kan kallas nervsystem, djur eller växt inte alltid är så särdeles klar.

Jag tycker vi lever i ett i allra högsta grad oharmoniskt samhälle som tillåter massmord på miljoner djur. Samhället skulle bli mycket mer harmoniskt om vi slutade äta djur.

Svar 4, De har anhöriga som talar i deras ställe. Vi vill inte att våra barn ska bli uppätna t.ex. Svar 5, Ja det kan du ju tycka, men det är ganska ointressant så länge den överenskommelsen inte vunnit allmän acceptans. F.ö. tycker jag inte Hinduerna i Indien verkar vara mer harmoniska än Svenskarna t.ex. Personligen blir jag väldigt harmonisk av en blodig biff.

Abortlagstiftningen är ett exempel på ett accepterat avsteg från de mänskliga rättigheterna som man rättfärdigar genom att inte definiera fostret som ett "mänskligt" liv utan som en del av kvinnans kropp.

Mike, Jag talar i djurens ställe, alltså ska djuren ha rättigheter. Eller tänk om någon talar i stenars ställe, har då stenar rättigheter?

Mike, abortlagstiftningen följer till punkt och pricka uppfattningen att det är förmågan att uppleva som bestämmer vem som har rättigheter. Ett foster som kan uppleva bara en aning vid runt 25 veckor får man inte döda. Innan dess anses det att upplevelserna är så små att det inte gör något att döda det. Samma borde gälla för djuren.

Om du eller någon annan kan få stenars eller grisars rättigheter att bli lika universellt accepterade som de mänskliga rättigheterna så varsågod. Men det skulle nog hjälpa om du hade lite bättre argument än flummiga utläggningar om grisarnas "själsliv".

Svar 12, Nazisterna respekterade ju inte de mänskliga rättigheterna och speciellt inte att de skulle gälla för vad de betraktade som undermänniskor. Så vad är din poäng? Jag är inte nazist så naturligtvis ställer jag inte upp på deras moral.

Mike poängen är förstås att i nazityskland fanns det inte något som hette mänskliga rättigheter. Det var det som var normen/konventionen. Eftersom du hävdar att det är konventionen som bestämmer vad som är moraliskt rätt, måste du anse att det var moraliskt rätt att vissa människor i nazityskland inte hade rättigheter.