|
Inlägg #1: Postat: 2004-10-07 23:36:00
|
|
Uno Hansson |
Citat, Per Almgren, Nordspar: "Jag lät 1995 SCB kolla ett representativt urval på 13000 hushåll i Sverige data från 1993 och det visade sig att bara c:a 2 tjänade på det ekonomiska system vi håller oss med, de fick in mer i räntor och övriga slags kapitalinkomster än vad de själva betalade i form av "inbyggda" ränte- och kapitalkostnader i de varor och tjänster de köpte."
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-10-07 23:37:00
|
|
Uno Hansson |
forts, citat: "Alla konsumenter betalar dolda räntor i samtliga priser, skatter och hyror. I priserna ingår de samlade räntekostnaderna från de företag som bidragit till att en vara eller tjänst blir till och kan säljas. De högsta räntekostnaderna ligger i nybyggda fastigheter. Genom annuitetslån kan ränteandelen i hyran uppgå till närmare 90 , vilket var fallet år 1993."
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-10-07 23:39:00
|
|
Uno Hansson |
forts, citat: "Hyrorna har största andelen uppsamlade räntor. När det gäller statens och kommunernas lån läggs räntekostnaderna in i skatterna, som huvudsakligen betalas av dem som inte kan göra avdrag i deklarationen. I förhållande till sin inkomst betalar låginkomsttagarna betydligt mer uppsamlade räntor netto. Vid undersökningstillfället 1993 utgjorde de inbakade räntorna 30 av konsumentpriserna."
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-10-07 23:45:00
|
|
Uno Hansson |
Detta visar ju att prisernas - beroende av att alla nuvarande pengar, är "luftpengar" som bankerna bara skriver ut - gör att priset på matkassen är 30 högre än de skulle varit utan låneekonomin. De onödiga "bankskatterna" är alltså högre än momsen!
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-10-07 23:47:00
|
|
Uno Hansson |
När det gäller bostaden så är "bankskatterna" ännu mycket högre. Med regionala "pengar" så skulle medlemmarna så småningom slippa dessa "extraskatter".
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-10-07 23:53:00
|
|
Uno Hansson |
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2004-10-08 16:46:00
|
|
SJ |
Kan man inte tänka bort begreppet pengar och handla i personlig nytta eller något liknande i stället? Ungefär som den där solidar sidan, fast incitamenten är helt bortglömda där vad jag kunde se. Trots allt så jobbar vi nog sämre utan någon morot alls.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2004-10-08 16:46:00
|
|
SJ |
Pengar kostar ju olika mycket idag och på det sättet kan man kanske säga att vi redan har olika konkurrerande valutor, en krona kan kosta allt mellan 3-.. i nominell ränta. Problematiskt också med kapitalintensiva industrier och investeringar... blir stålverken solidarisktkommunistiskt ägda?
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2004-10-08 16:55:00
|
|
Uno Hansson |
Ministålverken använder i huvudsak skrot och elektricitet som råvara, de är förhållandevis små och billiga att bygga men de behöver inte så många anställda. Produktiviteten per anställd i ett ministålverk är till exempel FEM gånger högre! än i ett konventionellt storskaligt stålverk.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2004-10-08 17:01:00
|
|
Uno Hansson |
När du betalar matkassen i butikskassan så betalar alla de mellanliggande företagen "från jord till bord" räntor för investeringslånen för att bedriva verksamheterna. Ackumulerat blir då räntedelen ca 30 och för bostaden 70 - 90 av vad som betalas. Det är detta som gör några promille till miljardärer.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2004-10-08 17:06:00
|
|
Uno Hansson |
e-pengar som flyttas mellan olika konton när du drar kontokortet, kostar nästan ingenting att administera. Varför skall de då inte finnas valbart som regionala solidarer och som nuvarande kronor?
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2004-10-08 18:07:00
|
|
SJ |
"Varför skall de då inte finnas valbart som regionala solidarer och som nuvarande kronor?" Det här har jag inget problem med, men det blir nog svårare att övertyga skattemyndigheten. Tycker du har mycket vettiga tankar, den väldigt kapitalintensiva delen av totala ekonomin blir väl stadigt mindre och då borde det inte vara lika nödvändigt med en "ränteekonomi".
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2004-10-08 18:57:00
|
|
Uno Hansson |
Det finns redan alternativa pennigsystem i liten skala, t.ex. LETS som skattemydigheterna inte riktigt vet hur de skall hantera. Lunchkuponger mm. från olika organisationer är väl andra alternativ.
|
| |