|
Inlägg #1: Postat: 2004-10-07 13:08:00
|
|
jörgen öhlund |
jag tror oxå samhället måste förstå vilken prestation det är att för det första ta steget att söka hjälp. bara det är en gigantisk ansträngning och ska bara det visa enorm genomslagskraft att man faktiskt behöver den NU. och inte om 6 månader.... enda effektiva sättet som jag vet är att någon anhörig hjälper en och blir totalt galen . då brukar de otroligt nog kunna skaffa fram en massa tider, vilket bara det är nog upprörande....att det gårvill säga att det faktiskt finns tider
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-10-07 14:15:00
|
|
Malin Michea |
Tack, Jörgen.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-10-07 14:34:00
|
|
jörgen Öhlund |
en kompis gick till en tidning då hans flickvän behövde hjälp. de skrev en artikel ihop med en journalist och visade upp resultatet på sjukhuset. sedan sa de att de skulle trycka den om hon inte fick hjälp omedelbart. såvitt jag vet så fick hon hjälp. bara otroligt trist att man måste vara så drastisk.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-10-07 15:08:00
|
|
Malin Michea |
Känner igen. När jag var som mest desperat och rädd att skada mig själv allvarligt hotade jag med att prostituera mig för att få råd att gå till en privatläkare. Det tog skruv, men oftast har man inte tillräckligt med kraft för att hitta på nya trick..Och man vill ju inte behöva göra det heller.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-10-08 11:22:00
|
|
Sören Wallsten |
Jag tycker att man borde få hjälp utan att ta till hot. När jag blev av med min psykolog, trots att jag förklarade för socialen att jag inte klarade mig utan honom. Efter några månader så jag skickade jag
mail direkt till min psykolog och sa som det var, att jag inte klarade mig utan honom. Han var snäll nog att ställa upp som min gode man.
Nu är vi ute och går i stället för att sitta och prata. Men jag tar upp mina problem samtidigt.
|
| |