Jag ska vara med i en dokusåpa

Inlägg #1: Postat: 2004-10-07 12:03:00
fortsättning
Finns det överhuvudtaget någon i livet som kommer undan en traumatiskt upplevelse? Det ogjorda kan aldrig göras ogjort.Är det inte just då som vi bara behöver någon som lyssnar och finns där? Ren och skär medmänsklighet och som inget kostar.
Inlägg #2: Postat: 2004-10-07 13:54:00
Malin Michea
Eh, men jag pratar inte om människor som går runt och är lite smådeppade, utan folk med en, ibland flera psykiatriska diagnoser, allvarliga sjukdomar och störningar. De kan - tyvärr - inte botas av "Värme och medmänsklighet", de behöver kvalificerad vård. Jag också för den delen.
Inlägg #3: Postat: 2004-10-07 13:56:00
Malin Michea
Och vi drar inte ner varandra och vi får visst "ta del av andra människor". Vi söker oss till varandra därför att vi har liknande erfarenheter och vi peppar varandra till att kämpa vidare - och kräva bättre vård.
Inlägg #4: Postat: 2004-10-07 14:16:00
Malin Michea
Din inställning är tyvärr inte ovanlig. Ändå skulle du aldrig få för dig att säga till en vän med ett brutet ben: "Inte behöver du sjukvård, inte. Vänd dig till dina medmänniskor istället, medmänsklighet kostar inget".
Inlägg #5: Postat: 2004-10-07 14:29:00
AC Collin
Malin, Fannys kommentar visar hur jävla viktigt det är att du orkar fortsätta vara ett språkrör. Att du är så välformulerad är både på gott och ont. Folk verkar tro att man ska bete sig som en lallande idiot bara för att man har psykiska problem och kan man uttrycka sig ska man “vända spegeln utåt”...hmm...
Inlägg #6: Postat: 2004-10-07 14:30:00
AC Collin
Visst är det bra att det finns någon där som lyssnar, "ren och skär medmänsklighet". Men säg att du är djupt deprimerad och folk vågar knappt ta dig i hand, som om du hade flunsan. Det krävs attitydförändringar både här och där.
Inlägg #7: Postat: 2004-10-07 14:51:00
Malin Michea
Tack, AC. Trevligt att se dig! Ja, där slog du visst huvudet på spiken. Alla har sina fördomar om hur psykiskt sjuka ska vara och bete sig...och passar man inte in i den mallen får man ingen förståelse. "Men vaddå, du skrattade nyss...Är du verkligen så sjuk?"
Inlägg #8: Postat: 2004-10-07 14:53:00
Malin Michea
Detta hämmar ofta sjuka i deras tillfrisknande, omgivningen ställer omedvetet, säkerligen krav på att de ska bete sig si eller så, och den sjuke känner sig nästan skyldigt över att inte må så dåligt som det förväntas av honom.
Inlägg #9: Postat: 2004-10-07 15:02:00
Malin Michea
Jag tycker självklart att det är bra att...ja..."vända spegeln utåt" för de som är friska nog att aktivt delta i det sociala livet....Men det uttrycket ligger farligt nära uttrycket "ta dig i kragen" som är något av det mest ångestbildande man kan säga till en sjuk person som vill göra sig förstådd. En klassiker, skulle jag vilja säga.
Inlägg #10: Postat: 2004-10-07 19:34:00
Sunny till Malin
Även när jag överväger självmord håller jag en fasad: Du ser så glad o trygg ut säger folk. Sår i själen syns inte utanpå o som Malin säger så är svåra psykiska sjukdommar inte någonting som går över med lite medmänsklighet.
Inlägg #11: Postat: 2004-10-08 00:35:00
Malin Michea till Sunny
Nej, är det något man lär sig snabbt så är det att hålla fasaden uppe. Får ett minne av när jag låg på sjukhusbår med uppskurna handleder och försäkrade alla runt omkring att "det är ingen fara, jag mår jättebra, oroa er inte"...*ryser* Har man väl tagit på sig masken så är det svårt att ta av den även när man verkligen vill.
Inlägg #12: Postat: 2004-10-08 11:27:00
Sunny till Malin
Känns igen. Som fosterbarn får man tidigt lära sig att vara tacksam,artig o försöka verka glad.Man hoppas ju genom detta att bli sedd. Har som vuxen väldigt svårt att visa när jag mår dåligt vikelt gör att jag liksom "går på" tills jag bryter i hop.
Laddar...