|
Inlägg #1: Postat: 2004-09-18 10:52:00
|
|
forts. Anna |
Du skriver:
"Skuld och skam är ständiga följeslagare till alkoholisten. Att lätta på denna börda genom sjukdomsförklaring innebär att lätta på de anhörigas börda också."
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-09-18 10:52:00
|
|
forts Anna |
Det ligger mkt i det du säger. Det finns ingen anledning att ändra på detta om det hjälper anhöriga att komma igenom skuldbiten. Men jag tror; att om man kallar en alkoholist sjuk, får det inte innebära att överlåta motivationen till en förändring till andra. Det måste komma från alkoholisten själv om det ska bli någon förändring.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-09-18 10:54:00
|
|
forts. Anna |
Och samhället har en stor skuld till varför så många bli alkoholister. I ett samhälle som gloririerar supandet är det väl inte så konstigt att många halkar dit. Det är synd att anhöriga ska känna sån skuld, när vi alla borde göra det isåfall.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-09-19 10:49:00
|
|
Mia |
jag håller helt med dig om att det är krav på alkoholisten som gäller. Man kan inte acceptera att bli behandlad illa eller att alkoholisten gör sig själv illa. jag tror att enda sättet för en alkoholist att börja inse sitt problem är att han/hon får konsekvenser av sitt handlande. Anhöriga som är jobbiga och ställer alkoholisten mot väggen är ett bra sätt.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-09-19 10:52:00
|
|
forts. Mia |
tyvärr är ju alkoholism en familjesjukdom, vilket innebär att de anhöriga har sin del i det hela och påverkas mycket starkt av det. Verklighetsuppfattningen förvrids sakta men säkert och vad man inte skulle accepterat tidigare blir "normalt" efter hand, precis som då det gäller misshandel i familjen.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-09-19 10:57:00
|
|
forts Mia |
alkoholisten får de andra att tro att man är orsaken till missbruket, för de har alltid en anledning till drickandet som ligger utanför dem själva. Det är någon annans fel.. detta påverkar de anhöriga mycket och man känner skuld och skäms. samtidigt har de anhöriga också ett ansvar att förändra sig själva. Det finnas oftast en orsak till varför man lever med en person som missbrukar. Man slipper se på sig själv - det är ju alkoholisten som är problemet.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2004-09-19 11:00:00
|
|
forts Mia |
ovanstående gäller förstås inte barn till alkoholister, även om de senare ofta hamnar i detta själv genom att välja att leva med en alkoholist eller någon med annan dysfunktionalitet. jag menar; de har ju inget ansvar för att de lever med en alkoholist då de är barn.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2004-09-20 17:24:00
|
|
Inger |
Mia: Det du beskriver ovan stämmer in på många, om det vittnar rapporter m m på Socialstyrelsen, inom alkoholforskningen m m. Och har så gjort i många år. Men, vad vet man om dem som INTE har sociala problem och psykiska sjukdomar i botten? Alla dem då som inte finns på soss, psyk, allmänna behandlingshem?
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2004-09-20 17:24:00
|
|
Inger |
Vad vet man då? Det finns ett allmer dolt bruk, som jag även tror, VET, kan pendla mellan bruk och missbruk. Det är ju bara att checka utlandsresenären på semester...
Vad vet vi om vad vi skapat för samhälle de sista 30 åren och vilka spår det har satt? Det perfekta flum-humanistiska idealet som kräver ständig självförverkligande i ett dessutom oberoende av andra, när vi som biologiska varelser ÄE sociala, hur ska det kunna uppnås?
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2004-09-20 17:26:00
|
|
Inger |
Desperat kämpar många på, i synnerhet kvinnor i tron att de är självständiga. I bästa fall går de in i väggen? När allt blir viktigare att jaga efter sensationer, känslor i en desperat jakt efter att "få leva" då döden skrämmer, den som finns någonstans på något hem? Ja, vad händer människan då? Är det så konstigt att många av våra barn och ungdomar är inte bara rastlösa utan även rotlösa, hivar även i sig Treo, då vuxna sviker?
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2004-09-20 17:27:00
|
|
Inger |
Staten ska ju ta hand om dem, medan självförverkligandet har blivit ett självändamål utan någon djupare mening? Och inte kan väl alla dem ha haft sociala problem el. psykiska sjukdomar från början...
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2004-09-20 18:51:00
|
|
iNGER |
Mia: Sammanfattningsvis: Vad händer när vi har indoktrinerats till att tro på att självförtroende är detsamma som egenvärde, en självkänsla av tillit och grundtrygghet? Social kompetens har man tidigare i alla fall inte behövt undervisa människan i, och ytterst vad går det ut på om inte självbedrägeri?
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2004-09-20 18:51:00
|
|
Inger, forts. |
Uppvaknandet kan bli smärtsamt och ensam får jag söka mig till "expertisen" och pröjsa för medmänskliga råd, för hur var det, stark och oberoende skulle jag vara, men misslyckades?
|
| |