|
Inlägg #1: Postat: 2004-09-09 14:01:00
|
|
Erik |
...det bara är en fråga mellan företaget och den som vill bli anställd där. Om människor bryr sig om jämställda villkor så kommer de företag soim inte erbjuder detta att till sist trängas undan, menar D&M. När då? Inga lagändringar, ingen insyn, låt bara marknaden regera. Med det alternativet känns tanken på en "nyliberal feminism" fullständigt urvattnad.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-09-09 21:21:00
|
|
Björn |
Varför skulle vinstintresset vara så långsamt verkande inom just detta område? Ta lönen t ex: antag att kvinnor skulle ha lägre lön än män för exakt samma arbetsinsats. Varför skulle då någon anställa män till jobbet? Det innbär ju bara högre lönekostnader, och arbetsgivare vill ju göra vinst. Om tesen att kvinnor är lönediskriminerade överallt skulle stämma skulle ju inte en enda man få jobb inom privata sektorn.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-09-09 21:25:00
|
|
Björn |
Jag kanske skulle påpeka att privata företag i regel inte finns till för politiska eller religiösa syften, utan syftet är att tjäna pengar. Alltså försöker man köpa arbetskraft, maskiner, lokaler mm så billigt som möjligt, medan man försöker sälja produkterna så dyrt som möjligt. Om ett företag inte säljer billigare till fransmän än till greker, varför skulle de betala mer till män än till kvinnor i lön?
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-09-10 11:49:00
|
|
Catrin |
Men nu är det ju ett historiskt fastställt faktum att de gör det.
Förklara den du!
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-09-10 12:06:00
|
|
Erik |
Björn: du har aldrig hört talas om "företagskultur", va? Det finns faktiskt andra saker med ett jobb än vad som står i anställningskontraktet! Ingrodda normer till exempel. Det är möjligt att en ordning med lägre lön för damer skulle göra det billigare att anställa fler kvinnor, men uppifrån sett kommer det ändå att var bekvämt att fortästta med att 99 av cheferna är män /forts/
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-09-10 12:09:00
|
|
Erik |
samtalen blir "rationella" och "fokuserade" osv, och man kan utgå från att många av oss chefer har en hemmafru som jobbar högst halvtid. Så länge man tvingar den ensamme arbetssökande att ta hela risken med att kräva bättre villkor, så händer det inte speciellt mycket.
|
| |