|
Inlägg #1: Postat: 2004-09-09 01:01:00
|
|
Arne |
Fast jag hade normal skolgång helt utan hjälpmedel och aldrig var mobbad ens, fick jag med jämna mellanrum åka och träffa dessa andra handikappade som jag inte hade någon somhelst relation till, vi alla satt väl där som frågetecken och titta på varandra när de vuxna terapefterna eller va de kallas försökte indoktrinera oss i tanken att vi var annorlunda dvs inte normala och vi skulle utdela erfarenheter med varandra och prata om våra handikapp.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-09-09 01:07:00
|
|
Arne |
Jag fick snarare bestående men av hur de skulle "hjälpa" mig på olika sätt och hur det ändå vart det så jäkla fel, jag var som alla andra men de särbehandlade mig precis som om jag var nån idiot. De hade ingen brist på fantasi eller resurser då, det var snarare jag som var för ung för att kunna säga ifrån till alla deras "handikapp-projekt". De tvingade mig att leka och umgås med några jag inte ens ville ha att göra med.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-09-09 01:13:00
|
|
Arne |
Är man barn, så är det helt okey om barnen själva väljer vilka de vill leka eller umgås med om de inte har ett allt för negativt inflytande på varandra.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-09-09 01:20:00
|
|
Arne |
Ps. Sedan är barn också nyfikna av sig, det var snarare så att jag hade kompisar i början som var mer eller mindre avundsjuka på min handikappade hand och ville ha en likadan.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-09-09 01:24:00
|
|
Arne |
Som sagt.. Jag glömmer aldrig hur det var att bli tvingad av vuxna att umgås med andra barn jag inte ens kände eller ville lära känna. Låt barnen hitta sina egna kompisar.. punkt slut!
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-09-09 01:31:00
|
|
Arne |
Jag hade också nära kompisar som var färgade, deras föräldrar var så överbeskyddande och rädda om dem att de också fick bestående men. De fick inte umgås med andra på lika villkor, för de var "olika" och kunde "råka illa ut", de kunde ju bli misshandlade och bli mobbade eller tom dödade av någon skinnskalle.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2004-09-09 01:34:00
|
|
Arne |
Tänk va fel det kan bli med överbeskyddande föräldrar och vuxna.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2004-09-09 01:54:00
|
|
Arne |
Nej, du Anna. Du gör en höna av en fjäder. Låt din fröken vara, hon har inte handlat fel. Det enda hon skulle kunna gjort var att trösta din flicka vilket hon antagligen gjorde eller också hjälpt henne själv att bygga en egen "koja", då hade säkert också de andra barnen blivit intresserade och viljat vara med, och din flicka hade sedan kunnat bestämma själv vilka som var välkomna i hennes koja och gjort andra ledsna i stället... hehe orkar inte diskutera dessa trivuala probleeeeeeeem!
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2004-09-09 21:11:00
|
|
Anna Li |
Det du varit med om låter minst sagt märkligt och jag förstår att du tycker att sådant inte bör förekomma. Men jag ser inga paralleller till det fall jag beskrev. Min flicka har gått på dagis med flera av pojkarna, varit hemma hos dem och lekt, de har varit här. Plötsligt har "storkillarna" lärt "småkillarna" att man inte ska leka med tjejer. Stor skillnad!
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2004-09-11 00:39:00
|
|
M.E |
Arne, hade du några kompisar som var tjejer?
|
| |