Existensminimum

Inlägg #1: Postat: 2004-09-01 19:01:00
Mike
Otroligt att se hur du blir uppmanad att ljuga för soc. för att lura till dig bidrag. Men det kanske vore en lösning; att bli fälld för bedrägeri då kunde du ju få mat och bostadsfrågan löst på annat sätt ;-Naturligtvis vet jag att man inte riskerar fängelse om man stjäl från skattebetalarna i Sverige
Inlägg #2: Postat: 2004-09-01 19:23:00
Malin Michea
Oh ja, tanken har slagit mig då och då. Men jag har alltid föraktat fuskare, och jag tänker inte bli en bara för det här.
Inlägg #3: Postat: 2004-09-01 19:30:00
Malin Michea
Och tja...som du kanske förstår skulle jag hellre göra slut med min pojkvän än att han skulle behöva ge upp sina framtidsplaner pga mig. Det skulle nog vara dödsstöten för vilket förhållande som helst ändå. Skuldkänslor osv.
Inlägg #4: Postat: 2004-09-01 19:32:00
Malin Michea
Men, men. Jag har åtminstone stoltheten kvar. Och erfarenheten. Kan man leva på det här viset kan man nog klara det mesta i som ligger i framtiden, come what may. Just nu känns det rätt okej. Det finns de som har det mycket värre, och som dessutom är ensamma.
Inlägg #5: Postat: 2004-09-01 19:46:00
Mike
Men snälla nån! Hur många har inte tagit hand om sina respektive när de varit sjuka. Det är ju det man gör! Varför skulle du ha skuldkänslor för det? Rimligtvis är väl du en viktigare del av hans "framtidsplaner" än studierna? Och de behöver han väl inte ge upp för gott? Dessutom; nästa gång kanske det är han som behöver ditt stöd
Inlägg #6: Postat: 2004-09-01 20:05:00
Malin Michea
Att vara en belastning för någon är det värsta jag vet. Är mitt resonemang så konstigt? Ja, det är det kanske, jag tänker inte alltid som andra. Nu blev jag faktiskt förvirrad.
Inlägg #7: Postat: 2004-09-01 20:21:00
Mike
Nej ditt resonemang är inte "konstigt" du är nog bara som de flesta andra påverkad av den allmänna "svenska" attityden att det är fult och skamligt att vara beroende av någon annan än staten och att det är speciellt fult och skamligt för en kvinna att vara beroende av en man.
Inlägg #8: Postat: 2004-09-01 20:26:00
Mike
Ditt "heltidsjobb" just nu är att försöka bli frisk och det är ett hårt jobb som du gör för din egen, men förhoppningsvis även för din sambos skull. Det är ditt bidrag till er gemensamma framtid, Eftersom ditt jobb inte betalar sig i pengar måste naturligtvis din sambo axla det ekonomiska ansvaret.
Inlägg #9: Postat: 2004-09-01 22:15:00
Malin Michea
Tack för dina ord, Mike, jag tänker ungefär likadant när det gäller att ha ett "heltidsjobb" att bli frisk...Men det vågar jag inte säga för det känns som om folk som har riktiga jobb ska bli förolämpade eller något.
Inlägg #10: Postat: 2004-09-01 22:29:00
Lasse P
Ni är väl på rätt spår. Men lite fusk skadar inte. Granska alla noga som verkligen kommit någon vart. Ofta nog har de fuskat lite någon gång med något. Det kan du också unna dig att göra. Moral är bra, men ska inte överdrivas.
Inlägg #11: Postat: 2004-09-01 23:33:00
Inferno > Mike
Problemet med extraknäck blir en annan visst har de fixat det finurligt?! Tänk på att det finns en gräns till hur mycket man får tjäna innan ALLT studielån/bidrag dras tillbaka. Det belopp som man får tjäna är oftast det som man brukar dra in på sommarloven ca 35.000 brutto/år. Så om M.M. sambo skulle jobba extra finns risken att de förlorar bidragen och lånen, ett fantastiskt System eller hur?!
Inlägg #12: Postat: 2004-09-01 23:49:00
Mike
Nja, s-medlen minskas ju bara med hälften av det överskjutande beloppet inkomst över fribeloppet Tjänar du t.ex 10500:- minskas alltså s-medlen med endast 35000:- om jag fattat rätt. Vid deltidstudier är fribeloppen högre.
Och att ha lägre studieskulder är ju inte heller fel.
Inlägg #13: Postat: 2004-09-01 23:57:00
Mike
Svar 10, Visst, eller så kan de ju råna en bank, rycka väskor från gamla tanter eller göra inbrott hemma hos dig och sälja din stereo på plattan....
Inlägg #14: Postat: 2004-09-02 14:07:00
Sunny
Mike: Psykisk sjukdom är svår att sia om. När jag levt på min make i 7 år jag födde 3 barn oxå så det kändes helt ok dåinsåg jag att detta kunde pågå hela livet! Jag skulle alltså bli en black om foten : Både vårdkrävande o inkomstlös. Läkarna då sade att jag aldrig skulle bli friskare utan behöva ännu mera vård o omsorg. Jag skilde mig: att ta hand om småbarnen var viktigare än mig o jag fann ju min utväg: som strippa hade jag till o med råd att skaffa en bra läkare!!!
Inlägg #15: Postat: 2004-09-02 14:24:00
Mike
Anm. I svar 12 ska det naturligtvis vara 105000:- inte 10500:- Sunny, antar att varje fall är unikt och att var och en måste göra vad som funkar för dem. Men visst måste man utgå från att man ska bli bättre, på ett eller annat sätt, och Malin verkar ju inte "uppgiven".
Inlägg #16: Postat: 2004-09-02 20:27:00
Sunny
Nej jag tror att Malin kommer at klara sig. Men det ÄR skilland att t.ex ha canser. Du vet ungefär att ifall du inte blir frisk då o då så dör du: det finns ett beräknat avslut. Att vara ung med hela livet framför dig o samtidigt veta att du kanske aldrig blir friskare är svårt att förhålla sig till. Att då hänga upp sin existens på någon annan person är inte så bra: Det skapar en ojämn balans i förhållandet.
Inlägg #17: Postat: 2004-09-02 20:30:00
Sunny
Jag hade inga problem med att min man försörjde mig medan jag födde o ammade våra barn: Det gav ju en jämnvikt. Men sedan? I mitt fall blev jag huvudförsörjaren senare o han gick ner till deltid. Men jag var en tidvis mycket sjuk försörjare som gav min a partner s mycket merarbete med nattvak etc.
Laddar...