Drogliberalt skitsnack del 2

Jag har i n t e sagt något om vad samhället ska vara "fritt från" - jag har ingen elitistisk människosyn, långtifrån! - dock är jag övertygad om att det är v i k t i g t att beslut, normer, direktiv m m som fattas av både de demokratiska formella och informella instutionerna förstås av samhällsmedborgarna. Lagar får alltså inte bara skapas och finnas för principens skull. För att inte tala om ekonomisk tillväxt.

Jag har här agumenterat varför jag däremot i n t e anser att vi kan helt legalisera varken dessa eller andra s k tyngre droger. Och det är min övertygelse - för våra ungdomars hälsas skull.

Att denna restriktiva politik i själva verket skapar mycket mer lidande b♪4de för missbrukarna och tredje person än drogbruket i sig verkar han inte vilja inse och än mindre diskutera

Mike: Vad är det jag inte vill inse? Huruvida dagens politik orsakar större lidande än liberalisering av droger skulle göra är mig veterligen inte fastställt. Jag dikuterar gärna det här, fattar inte var du får ditt påstående ifrån.

Mike: Jag tycker inte att homosex-parallellen är relevant därav mitt korta svar. I det fallet handlar det om människor. Man kan inte välja bort människor i en demokrati. I fallet droger kompliceras problematiken. Vill vi acceptera farliga substanser som kan orsaka allvarliga skador? Vill vi låta människor skada sig själva? Ska vi låta bli att hindra någon som försöker att ta sitt liv i frihetens namn? Det stör ju inte heller min frihet.

Mike: Utveckla gärna punkt 46 konkret! Här talar du redan om missbrukare som har fastnat. Och hävdar ändå att drogbruket trots allt är ofarligt?
Poängen i, som jag ser det, är att László försöker åtminstone förklara v a r f ö r han har den uppfattningen/övertygelsen. Kan man åtminstone inte respektera den?

MFA svar 53: Eftersom det uppenbarligen är svårt att förså vad jag säger kommer här en liten förklaring. Jag skiljer på att demokratiskt välja bort narkotika mot att göra detsamma med människor. Ingenstans pratas det om att välja bort jointrökare. Det har inget med min poäng att göra. Jag trodde att detta var tydligt nog men allting går uppenbarligen att missförstå.

Svar 48 och 52, Vinstmarginalen för vissa typer av narkotika lär vara ca 17000 av framställnings-kostnaden. Det finns inga andra varor som kan tävla med det. Därför kommer det alltid att finnas människor som är beredda att ta mycket stora risker för att förse marknaden med knark.

Genom att göra hanteringen av narkotikan olaglig skapar man en oavsiktligt en lukrativ nisch för kriminellla organisationer. För unga desillusionerade framstår en karriär inom narkotikabranschen som en genväg till det ljuva livet. I andra ändan av ekvationen kommer missbrukarna alltid att vara beredda att betala priset och att avstå från andra behov så länge de kan stjäla eller hora ihop tillräckligt mycket pengar för att finansiera sitt missbruk.

För terroristorganisationer utgör narkotikahandeln en lukrativ näring som finansierar massmord på oskyldiga. Den politiska stabiliteten i länder som Colombia och Afghanistan hotas av den illegala narkotikahandeln.