Jag är pedofil!

Crypto: Jag tror inte på den teorin. Eftersom de flesta pedoflier som begår övergrepp är män medan offren är minst lika många flickor så skulle vi ifall det legat någonting i det s.k uprepningstvångethaft lika många utövande pedofiler bland kvinnor som bland män. Det har vi inte.

Anders: Svar nej. Ditt välbefinnande är tyvärr inte lika viktigt som ett oskyldigt barns. Om du i ett svagt ögonblick skulle förgripa dig på ett barn så skulle du ställa till en ofattbar skada. Inte bara för dig själv, utan främst för detta barn och kanske hennes framtida barn, hennes familj och vänner. Och ur detta perspektiv hamnar du i underordnad betydelse.

Självklart vill jag inte dig eller andra personer med pedofil sexuell läggning något illa så länge ni kan kontrollera er sexuallitet. Att påstå att alla som dras till barn förgriper sig på barn är lika illa som att påstå att alla män begår våldtäkt. Men tyvärr utgör er sexuella läggning ett hot mot barn om inte kan ignoreras.

Johan Wedberg: Du lever i en fantasivärld. Vakna upp! Människor är sexuella varelser från vaggan till graven. Det är bara det att barns sexualitet är i ett utvecklingsstadium och kan kanske i vissa fall störas. Mer forskning krävs dock här. Förmodligen kommer vi aldrig att kunna ändra en sexuell identitet eftersom att den är så djupt förankrad i vår personlighet.

Moffe Anders: Försök för ett ögonblick att stanna upp och begrunda det som du själv har sagt; att du hellre väljer att ur ett socialt/emotionellt/sexuellt perspektiv att vara och verka med barn. De ÄR intressantare på alla plan, enligt dig. Men tror du då att det är - enligt levandets logik - en "biff" att lova både dig själv och ett barn att inte på något sätt utnyttja det?

Åter igen Moffe: Flera andra pedofiler har, "i början" haft samma tro på sin förmåga att låta det stanna i just fantasin. Tyvärr var det just stressfaktorer kombinerat med tja, gissa vad? som orsakade att abusing skedde. Vad jag skulle önska är alltså att du sökte mer kvalificerad hjälp - dels för att förstå att du inte är så "unik" i ditt tankesätt.

Sen Moffe, när du diskuterade med mig på Ilonas artikel så ställde jag dig just frågan: Varför diskuterar du med mig då du ansåg dig vara dömd på förhand? Och du svarade med: Jag älskar att skriva... Är det snarare inte så att ömma tår blev trampade på och du gör allt vad du kan för att försvara dig? Mänskligt, javisst, men hållbart? Nej.
I efterhand kan jag däremot beklaga att vårt samtal blev ständigt avbruten. Det blir då allt svårare att då hålla kvar tråden.

När jag talat med pedofiler så har jag själv noterat att jag bett dem "söka hjälp". Men varför egentligen? Efter att ha ransakat mig själv varför så insåg jag att det är inget annat än frånskjutande av ansvar. Uppmanar man någon att söka hjälp så kan man därefter säga, -jaja jag gjorde mitt bästa iaf. Inger, kan du förklara för mig vad denna "hjälpen" skall bestå av? Pedofil kommer han alltid vara och det kan ingen psykvård i hela världen få ur honom.

Anders Svensson: Ja det kan man nog säga! Det gör att jag känner mig ensam och isolerad samtidigt som jag håller upp en fasad för andra människor.

Anders Svensson: Jag skriver, lyssnar på musik och kämpar så gott jag kan för att hantera min hemlighet. Jag har även vänner på nätet som förstår mig, det tar udden av ensamheten. Men jag längtar efter att våga berätta för mina nära och kära. Det skulle göra så gott att kunna få andras stöd och förståelse.