Jag har mött en pedofil

svar 21: Okej. Men hur långt är du villig att gå för att ta ditt ansvar? Om brottet begås betvivlar jag starkt att en ursäkt i sig räcker, pga. brottets allvar. Skulle du anmäla dig själv till polisen? Dessutom undrar jag en sak till: vore det inte ett rimligt krav från samhällets sida att du begränsar dina kontakter med barn så mycket som möjligt just pga. risken?

Stefan_B: Vad är det för brott du tror jag riskerar att utföra? Risken att jag blottar mig eller våldtar ett barn är i princip 0. Medan risken att jag får stånd om ett barn hoppar upp i mitt knä är kanske 80. Sedan finns det ett scenario där en 12-åring kanske försöker förföra mig, och då kan det vara svårt att veta i förväg hur jag kommer att lyckas undvika att gå "lite" över gränsen. Men jag har ännu aldrig varit i en sådan situation.

Just därför skulle jag personligen föredra om du självmant begränsade dina kontakter med barn. Men, jag och många andra skulle troligen kunna vara nöjda med att en professionellt utbildad person, som du regelbundet träffade, kunde "gå i god för dig", så att säga. Helt enkelt en extra försäkran. Vad tycker du om den tanken?

Stefan: Ja det är väl svar nog. Jag var då helt beroende av bilen då jag bodde i ödemarken o var en välanpassad alkis socialt. Jag har alltid haft en väl utveckald sjukdomsinsikt vilket hjälper till att hålla kollen men jag tror som du: Många ,många borde nog lämna in körkortet.Före.

Frågan är om det är etiskt försvarbart att personer pedofiler ska bedömas som lämpliga av andra? De är ju fullt myndiga personer trots allt. Faktum är att de ”farliga” pedofilerna troligen aldrig kommer att genomföra ett sådant test, eller möjligen ljuga sig fram till ett visst resultat. Det skulle underminera testets trovärdighet och folk skulle bli ännu mer ”rädda” för pedofiler.

svar 29: Jag tror inte att heterosexuella skulle lyckas särskilt bra heller eftersom celibat går tvärtemot mänskliga instinkter. Det krävs en vilja av järn för att ensam kunna stå emot någonting sådant. Det är ju det som gör det så svårt, för du MÅSTE ju stå emot i alla lägen, eftersom ett förverkligande av lusten pga. sin natur vållar fruktansvärd skada.

svar 30: att pedofiler skulle få en professionell kontakt fyller i huvudsak ett syfte: att stärka pedofilens viljestyrka och därigenom minska risken för övergrepp. Att få dela bördan med någon tror jag skulle kunna vara mycket effektivt. Man skulle även då kunna slippa "komma ut" för sin sociala krets.

Du överdriver. Jag överdrev lite också. Jag var tillsammans med en omyndig flicka när jag var 17. Vi hade aldrig sex. Anledningen var helt enkelt för att vi, gemensamt, bestämde oss för att vänta. Även om hon hade varit villig för sex så hade jag troligen tvekat. Men om allt hade känts bra och naturligt så hade vi kanske gjort det. Och då hade jag gjort det trots riskerna med om det skulle komma ut. Värre än så är det inte.

Ursäkta att svaret dröjde. Möjligheten att söka professionell hjälp finns ju alltid om man skulle anse sig behöva det. Jag tror att vuxna människor som inte VILL skada andra kan bestämma över sig själva. Det är inte samhällets roll att vaka över andras sexualitet. Samhällets uppgift är att se till att människor kan leva ett lyckligt liv. Och ett lyckligt liv är inte för mig att sitta med en Psykiatriker och prata om det oföränderliga.

Själv bröt jag ihop totalt efter att ha tittat på övergrepp några dagar. Min medkänsla över det som barnen utsattes för smärtade något fruktansvärt. Att jag sedan även kunde läsa på Internet att jag förväntades göra likadant hur i hela friden kan de tro något sådant?? går nog att jämställa med att bli utsatt för övergrepp själv. Smärta, sorg och tårar blandades. Tillslut kunde jag inte göra annat än falla ner på knä och be för barnen. Mig själv kunde jag inte bry mig om. För jag fanns inte.