|
Inlägg #1: Postat: 2004-07-01 11:54:00
|
|
Sunny |
Det finns alltid den risken o när jag drack då så visste jag inte att jag var alkolist. Hade aldrig smakat alkohol innan. Kärleken till mannen som oxå förlorat sitt barn satte gränser för mitt drickande den gången. Senare har de andra barnen stoppat mig. O min livsvilja !
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-07-01 12:34:00
|
|
Ingrid ... |
Det var väldigt bra att du förklarade det här, Sunny! Själv är jag absolut inte emot att fira något glädjande med några "skålar" - men tror att det är livsfarligt att trösta sej i ensamhet med droger över huvud taget. Kram!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-07-04 13:43:00
|
|
Sunny |
Vad var din överlevnadsstrategi? Att mista sitt enda barn är en katastrof o jag tror att förlusten blir större desto äldre barnet är? Man får ju flera minnen ihop?
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-07-04 22:07:00
|
|
Ingrid ... |
Överlevde enbart för min makes skull. I dag, tjugo år senare, är jag stolt över att vi lyckades hålla oss vid liv.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-07-04 23:57:00
|
|
Sunny |
Då hade vi samma motivation. Det är märkligt vad en människa klarar av ifall hon måste?
|
| |