|
Inlägg #1: Postat: 2004-03-29 20:35:00
|
|
Sunny |
Forts Jag försökte läsa mig till hur man var i fasta relationer o hur man skulle känna för sina barn! Till slut insåg jag att det fanns många sätt att leva o att jag kunde välja min egen väg: kollektivets när jag nu inte kände mig hemma i kärnfamiljen. En hjälplös,villkårslös kärlek till mina barn,egna o de lånade, vars styrka nästan skrämmer mig har nog kompenserat att jag aldrig varit som andra mammor? Psykiskt sjuk,alkolist: men ungarna är starka o fina med stor empati.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-03-29 20:36:00
|
|
Sunny |
Lycka till du oxå!
Hitta din egen väg o gå den: man måste inte vara likadan som grannen eller leva på samma sätt . Kram Sunny
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-03-30 10:39:00
|
|
Rolf Nilsson |
Tack för dina ord och upplysande tankar. Det trillade ner en polett av din text. Det är precis så jag också känt det i relationer. Hur ska jag kunna vara delaktig i något som jag inte vet något om. Samtidigt har jag inte släppt in någon för att vägleda mig. På grund av att inte bli sviken igen. I stället så har jag gått själv. Hoppas allt är bra med dig! Kram
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-03-30 10:42:00
|
|
Rolf Nilsson |
Du låter som en mycket kompetent mor med självinsikt och framförallt så respekterar du människor som dom är. Det är bara stora människor som klarar av. Mvh
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2004-06-05 23:33:00
|
|
j |
lycka till i fortsättningen, låg mkt i din text!
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2004-06-22 12:09:00
|
|
Rolf Nilsson |
Tack j!
|
| |