|
Inlägg #1: Postat: 2004-03-01 18:12:00
|
|
Sofia |
De blöta ormbunkarna i skogsbrynet, nattrök över svart vatten.. En dikt med sköna bilder som för mig tog stopp e fjärde stycket där DEN STORA FÖRKLARINGEN kommer. Behöver det förklaras? En tanke från träskomaffian.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2004-03-01 18:48:00
|
|
Isabella M |
Sofia, hemskt ledsen över att behöva "bortförklara" dina minnesbilder. Men visst är det ljuvligt ibland att springa ihop med en massa återuppväckta spöken, särskilt om man glömt bort att man faktiskt kommer ihåg dom! Man får från oanade håll hjälp med att peta lite på dom med träskon, pröva med några avvaktande knuffar, om dom verkligen lever....;- Tack: mest för att du finns.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2004-03-02 02:41:00
|
|
Ari Eskelinen |
Så otroligt stark Griper verkligen tag i mig...pendlar mellan barndomsminnen så ljuva, då intet ont anandes om vattendemoner som dväljs under ytan, så nära..så nära och nu när jag är så medveten om att jag ser.
"faller gråten" "droppar andakt" "resten hämnd". Väldigt fint uppbyggd och så skicklig dramaturgi. Tack!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2004-03-02 02:44:00
|
|
Ari Eskelinen |
svar 3..min kommmentar råkade av misstag hamna här. Har korrigerat den till rätt plats. mvh arie
|
| |