|
Tina fallgren |
Vilken otroligt fin dikt.. och jo, visst fortsätter världen i sin takt trots att ens hjärta brustit för en stund som känns evighetslång. Konkret och vackert, det här gillade jag skarpt! Du satte ord på en känsla jag bärt på.. den frustrerande känslan av att man vill att hela världen ska ha överseende och förstå en sorg..
|