Smak av åtrå!

Den här tråden diskuterar artikeln Smak av åtrå!.
Inlägg #1: Postat: 2004-01-04 21:26:00
Karin Dahlin
Superfin Åsa..så nära och öm text att man riktigt känner den:-
Karin D
Inlägg #2: Postat: 2004-01-05 13:12:00
AC Collin
Åsa, visst är det passionerat, men texter om åtrå är knepigt. Jag saknar en dimension, en underton. Kanske hennes tankar om rädslan att mista honom om det är en han, en känsla som kan bli så påtaglig när man är mitt uppe i nuet? Tvivlet, älskar vi varandra lika mycket? Här är det hon som vill ha, som ber om mer, men vad känner han? Är han ärlig? Varar allt för evigt?
Inlägg #3: Postat: 2004-01-05 15:32:00
Sofia
Hej Åsa! Kom på en grej som jag reagerat på i dina dikter. Du använder nästan alltid utropstecken i rubrikerna. Är det medvetet? "Smak av åtrå!" gav mig en viss förväntan som sedan bröt med den sköra tonen i själva dikten. Eh, bara en tanke från en periodande språkpolis.
Inlägg #4: Postat: 2004-01-06 00:29:00
Tina Fallgren
Gillar raden "Låter livet snudda vid mina läppar". I övrigt tycker jag att man ändå kan känna åtrån någonstans men för min del hade du gärna kunnat blivit lite djupare. Men den var bra. Kram på dig!
Laddar...