|
Inlägg #1: Postat: 2003-12-30 10:52:00
|
|
Staffan Huss |
Precis som du antyder, fordras ett starkt engagemang från både lärare och föräldrar för att barnen ska kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Då måste man rimligen finna en fungerande metod för kommunikation vuxna emellan. Annars blir den metodiken en katastrof och de som blir lidande är ju barnen.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-12-30 20:40:00
|
|
AC Collin |
Tack Staffan. Du har helt rätt. En fungerande kommunikation mellan vuxna, mellan lärare i olika årsgrupper se mina kommentarer till "en mamma", föräldrar och lärare är otroligt viktigt. Det gäller att hitta rätt kanaler. Jag tror också att många föräldrar drar sig för att klaga och vara obekväma. Framför allt vill inte barnen att mamma och pappa ska vara stökiga ;-
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-12-30 20:42:00
|
|
AC Collin |
Jag tror att brist på kommunikation toppar "problemlistan" på de flesta arbetsplatser, så även i skolan.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2003-12-30 20:51:00
|
|
AC igen |
Jag kan också tycka att barnen får ta stort ansvar i en period när det händer mycket med kroppen och psyket. Det är tufft om man "faller ur" i sjuan - åttan. Går det fel då kan det påverka yrkesval och begränsa möjligheterna i framtiden. Det är skrämmande. Vägledning, metoder, verktyg, engagemang från vuxna är skitviktigt. Jag blir ledsen när jag förstår att det brister där.
|
| |