|
Inlägg #1: Postat: 2003-10-30 16:20:00
|
|
Anna, lärare |
Skolan borde jobba mer på att uppmärksamma det positiva med att vi alla är olika, och stötta och framhäva det unika i varje elev. Dessutom hålla nolltolerans mot fula ord och nedsättande kommentarer i skolmiljön. Jag tycker också många lärare låter det gå alldeles för långt innan de kontaktar föräldrarna, som att de är rädda för deras reaktioner.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-10-30 16:28:00
|
|
Anna, lärare |
Det kan också vara oerhört svårt att få vissa barn och ungdomar att känna empati för andra, när de inte har med sig det hemifrån. Då måste skolan i alla fall visa att i den miljön accepteras inte trakaserier. Skolan kan dock inte förväntas skapa "goda människor", det tror jag inte är möjligt.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-10-30 17:28:00
|
|
Alexander Hemberg |
Egentligen tror jag inte att en mobbad är annorlunda.. Mobbing startas ofta av en person, en person som känner sig svag på något sätt. det kan vara problem hemma, eller något annat som stör den personen. Då kan det för vissa kännas som en tröst att vara elak mot någon annan och på så sätt få pondus hos sina kompisar, och väga upp bekymren hemma
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2003-10-30 17:29:00
|
|
Alexander Hemberg |
när denna person har startat vill kompisarna inte känna sig sämre, utan fortsätter trakkaserierna. När man ska stoppa mobbing ska man därför inte bara se över den mobbades situation, utan också mobbarens. mobbaren mobbar sällan utan anledning.
Kom ihåg att vara aktiv i kampen! mobbing får inte finnas!!
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2003-10-31 09:33:00
|
|
Anna, lärare |
Absolut vill jag fortsätta kämpa mot mobbing! Men det är också ett problem att man förväntar sig att lärare och övrig skolpersonal ibland ska ha kunskaper inom psykologi som om vi alla vore psykologer. Visst håller jag med dig om att mobbarna också behöver uppmärksammas och att läraren måste försöka förstå varför eleven mobbar sina skolkamrater.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2003-10-31 09:35:00
|
|
Anna, lärare |
Men ibland när man förstår det, och ser hur jäkligt en mobbare kan ha det hemma är det ändå svårt att ändra något. Socanmälningar leder ingen vart, inte ens polisanmälningar leder någon vart och man vet att föräldrarna till mobbaren inte tycker det är något problem. Vad gör man då?
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2003-10-31 09:37:00
|
|
Anna, lärare |
I det läget har jag själv faktiskt bara försökt finnas till hands för de som får ta en känga från mobbaren då & då, och övertyga dem om att inte lyssna på de fula/nedsättande orden. Men det är så svårt!
|
| |