|
Inlägg #1: Postat: 2003-09-09 16:22:00
|
|
Magnus Löwendahl |
Paradox här? En av de första raderna är "distansen" sedan upprepad. Men kan det också vara så att den personliga händelse som jag antar ligger bakom dikten också kräver mer distans, i tid, för dig innan du kan gestalta den fullt ut som dikt? En fundering bara.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-09-10 08:47:00
|
|
Maria F |
Härligt skrivet! Håller inte med Magnus utan tycker att just det med upprepningarna skapar en täthet och intensitet i det du skrivit.
Keep on working!!!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-09-10 16:31:00
|
|
Catherine |
Jag tycker denna var bra! Har dock ett litet tips, varför inte stoppa efter: "när du vaknar går jag över perrongen utan att vända mig om.."
|
| |