|
Tina Fallgren |
Dessa rader njuter jag av;
"Solen slår balkongräcket i små,
små bitar.
Sitter som en deserterad sekund,
från en bortglömd minut,
på en övergiven balkong,
mitt i den ström av tid
som avlagt ett evigt löfte om att aldrig ta
hänsyn till någon.
Värmen färdas på tvättlinor,
genom rymden,
genom atmosfären,
genom oss."
och självklart de tre sista raderna...
-Bra!
|