|
Michael Ståhlberg |
Nej, självklart inte, om du tror att jag försvarar häxjakter. Eller att häxjägarna tillämpade någon form av jämställdhetsplan. Men jag menar förstås allvar, när jag hävdar att de manliga
offren är tämligen okända för den
breda allmänheten. Häxjakterna framställs mest som ett uttryck för
kvinnligt förtryck, snarare än religiös
paranoja.
|