Språkpolisen är värsta tv-inslaget

Inlägg #1: Postat: 2003-03-22 17:53:00
Jörgen Karlsson
forts.
I dagens Sverige är individens språkliga nivå en egenskap som är avgörande för individens förmåga att klättra på den sociala stegen.

SHP fäller inget uttalat värdeomdöme om det faktum att språklig förmåga är viktig för att uppnå hög social status. Dock kan man mellan raderna utläsa att hon inte verkar vara särskilt förtjust i "klassrevirpinkande".

Med detta i bakhuvudet är det rätt så beklämmande att läsa kommentarerna till krönika
Inlägg #2: Postat: 2003-03-22 23:01:00
Hm
Språkets sociala betydelse har nämnts av HL själv och är inte detsamma som frågan om objektivt rätt och fel hos modersmålstalaren. Bortsett från Lindström och de mer självklara bitarna i vad du säger tror jag du har delvis fel om språkets betydelse i just *dagens* Sverige. Troligen har det aldrig i modern tid funnits så stor tolerans för icke-högstatusspråk som idag. Lars-Göran Andersson med sin säkert medvetet kvarhållna arbetargöteborgska hade t ex knappast blivit professor för 50 år sedan.
Inlägg #3: Postat: 2003-03-23 22:29:00
Hm
Tangenterna gick för fort ser jag, det ska förstås vara FL, d v s Lindström och inte HL, och Lars-Gunnar, inte Lars-Göran, Andersson, professor i modern svenska i Göteborg med ett antal populär- och vetenskapliga publikationer bakom sig och känd för en större allmänhet som språkexpert i P1:s "Språket".
Inlägg #4: Postat: 2003-03-23 22:38:00
Rationell
Ja, beklämmande är ordet. Argumenten från "alla pratar lika rätt"-skolan är mycket typiska för svenskt debattklimat i allmänhet. Grundinställningen är en barnslig vägran att acceptera att ett ämne, vilket som helst, ställer vissa krav på sina utövare. Det skulle ju nämligen leda till 1 att jag måste anstränga mig för att bli bra och 2 att det finns skillnader mellan folk och folk, vad gäller kapacitet i ämnet. Kan man TÄNKA sig något mer odemokratiskt?? forts
Inlägg #5: Postat: 2003-03-23 22:43:00
Rationell
Så strategierna blir 1 att försöka förneka att det överhuvudtaget finns någon norm, 2 om det inte går, att förneka att det finns de som uppfyller normen bättre än andra, 3 om det inte går, att förneka att det är viktigt att uppfylla normen. Här uppstår den klassiska svenska kafferepsstämningen: alla är "glada", alla "har det bra", alla är lika fina. Dödssynden i det läget är att anstränga sig lite extra. Nollornas triumf!
Inlägg #6: Postat: 2003-03-23 22:46:00
Rationell
Tja, Jörgen Karlsson, *jag* håller ju med dig om att kommentatorerna inte kan läsa innantill. Men Fredrik Lindström kanske anser att man kan läsa som man vill också. Varför inte, om man kan tala som man vill?För vem är *jag* - i Sverige - att påstå att någon annan har missuppfattat en text?
Inlägg #7: Postat: 2003-04-06 16:14:00
klas
Fast normen är fel. Så fort man hjälpligt lyckats definiera en språklig norm så har språket flyttat på sig. Vad som är korrekta och eller acceptabla konstruktioner är en funktion av hur stor andel av talarna som använder dem eller accepterar dem.
Inlägg #8: Postat: 2003-05-21 20:00:00
rikard
Upprördheten som Popovas artikel väcker är intressant. Det är den som skiljer ut medelmåttiga krönikor/inlägg från skarpa. En effekt värd att studera, inte minst för alla hugade skribenter på denna sajt.
Givetvis är upprördehten en fjäder i hatten för en skarp skribent som Popova. Givetvis har hon en klar poäng. Troligtvis delar hon den med Lindström som antagligen gnuggar händerna över den extra uppståndelsen.
Laddar...