|
Inlägg #1: Postat: 2003-02-12 08:44:00
|
|
Arvid Jurjaks |
Njae... Skribenter har ett pedagogiskt ansvar, ja. Men poeter... Okej, de som anklagar folk för att inte förstå borde kanske tänka om, men poesi enligt mig ska slå ann på något hos läsaren, hos något som läsaren har, till exempel i form av erfarenhet. Det går inte att begära att alla ska ha den här strängen inom sig... Alla kan inte förstå alla poesi, så enkelt är det.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-02-12 08:48:00
|
|
Arvid Jurjaks |
Du skriver att poesi ska väcka tankar och känslor... betyder inte det att de redan måste finnas där på något sätt, tankarna och känslorna alltså? Att förstå vad poeten MENAR är egentligen bara meningsfullt när det handlar om att förmedla någon form av budskap som ska nå ut till så många som möjligt. Det viktigaste, tycker jag, är vad dikten betyder för läsaren och inte vad den betyder för poeten.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-02-12 13:17:00
|
|
Henrik Hermansson |
Jag tycker nog att de mystifierar poesin lite grann. Som om det vore något ogripbart. Jag tycker att all konst handlar om att förmedla någon form av budskap. som t ex att det inte finns något budskap...
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2003-02-12 13:39:00
|
|
Marita |
Henrik: pedagogiskt ansvar?
Att skriva och säga vad du vill är helt fritt. Det enda ansvar en poet bär är för sig själv och sin text.
Vad gäller skribenten ligger ansvaret hos både skribenten och läsaren. Men mestadels hos läsaren.
Och vad exakt menar du med konst?
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2003-02-12 15:50:00
|
|
Henrik Hermansson |
Tro det eller ej, men jag vet att det är helt fritt. Men den som vill påverka kan aldrig anklaga läsaren om kommunikationen misslyckas. Alla som skriver för att publiceras vill säga något till andra - och de som då inte anstränger sig för att andra ska begripa är jag inte imponerad av. Jag tror nästan att en del tycker om att dumförklara sina egna läsare för att känna sig speciell. En rescension bygger för övrigt helt och håller på personliga åsikter - inte objektivitet.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2003-02-14 07:14:00
|
|
Fredde |
svar till Marita, tänk dig att dikten är som en tavla, den färgas med ord- likt en duk med färger och nyanser.
vad ser du? vad uppfattar du?
Vems är ansvaret för din betraktelse? Målarens? Betraktarens? Detta är exakt likadant med posei, men!
Diskussionen i debatten handlar då huruvida, konstnären skapar diffusa motiv- som överlämnas åt betraktarens fantasi, en frihet att själv tolka. Medan den andra sidan hävdar, att det jag betraktar på duken- det vill jag förstå, och reflektera över.
|
| |