Tarmvred orsakas av patriarkatet

Inlägg #1: Postat: 2002-11-29 16:41:00
Sara
I viss mån blir språket då, som jag ser det, en sorts makt och klassifikationen en sorts maktutövande. Jag tror att både diskussioner om kvinn-/manlighet och vetenskap, skulle vinna på om vi funderade mer över vad vår tillit till begreppen kan göra med oss.
Inlägg #2: Postat: 2002-11-30 00:04:00
Marcus P
Tanken om språket som styr tänkandet är väldigt intressant. Men språket speglar också tänkandet vilket jag så småningom kommer komma fram till i min serie om fulspråk. Min syn på vetenskap är faktiskt väldigt skeptisk. Märkligt nog delar jag vissa av Whildes förbehåll mot medicinsk vetenskap. Jag är inte alls något vetenskapsdeterminist eller liknande, jag bara vänder mig emot att folk säger "vetenskap" när de menar sina egna åsikter.
Inlägg #3: Postat: 2002-11-30 00:08:00
Marcus P
Jag ser det som ett lite smutsigt sätt att söka auktoritet för sina åsikter. Jag skrev en våldsamt kritiserad artikel vid namn "Sanningen saknar betydelse" om det i somras. Den tolkades som att jag ville avskaffa allt vad vetenskap hette.
Inlägg #4: Postat: 2002-11-30 00:11:00
Marcus P
Jag håller med om att framför allt samhällsvetenskap blir väldigt beroende av vilka frågor man ställer och hur man definierar saker. För naturvetenskap jag är kemist gäller i viss mån samma sak, men det finns liksom färre maktaspekter på kemi än på sociologi om man så säger. Därmed är intresset för tendentiös vetenskap något mindre. Det lysande undantaget är sådant som neuropsykiatri, där sälja-amfetamin-till-barn-istället-för-att-ge-dem-kärlek-ideologin växt sig skrämmande stark.
Inlägg #5: Postat: 2002-11-30 02:48:00
Sara
Tack för ett fint svar. Jag har läst "Sanningen saknar betydelse" nu - och den förklarar ganska bra vad jag undrade över. Jag delar din uppfattning om att språket både reproducerar och representerar föreställningar och värderingar. Dock tror jag att vi alltid - också - utgår från värdesystem/ åsikter/ ideologier, då vi säger "vetenskap".
Inlägg #6: Postat: 2002-11-30 13:14:00
Marcus P
Jo, vi har nog en tendens att åtminstone välja vilka vetenskapliga hypoteser vi ska ansluta oss till på grundval av vilka åsikter och värderingar vi har. Och den tendensen lär bli tydligare ju mer vetenskapen ifråga har med samhället. När det gäller kolloidkemi och astrofysik har jag svårt att se vilket utrymme värderingar ska ha. Skulle vara religiösa sådana i fysiken i så fall...
Inlägg #7: Postat: 2002-12-01 06:18:00
Stella
Men vem definierar att det är viktigt att forska på kolloidkemi och astrofysik, istället för att se till att alla på jorden har vatten och mat? Vem fördelar resurserna? Däri ligger också ideologiska ställningstaganden och moraliska värderingar, vare sig vi vill det eller ej.
Inlägg #8: Postat: 2002-12-01 06:19:00
STella
Hade jag fått bestämma hade inte en dollar till lagts på vare sig rymdprogram eller vapen tills vi har stabiliserat vårt samspel med den här stackars planeten, för vem sjutton skulle vilja ha såna nersmutsande vandaler i sitt solsystem?
Inlägg #9: Postat: 2002-12-01 19:31:00
Marcus P svar på svar 7
Det är i och för sig sant, men det är ju en helt annan fråga. Diskussionen om vad som är vetenskap och hur värderingar kommer in i själva vetenskapen är en sak, diskussionen om vad som är värt att forska på en helt annan. Motivet att forska inom astrofysik är väl helt enkelt ren nyfikenhet på hur världen såg ut innan den fanns, så att säga. Vad kolloidkemin anbelangar finns det väl ett hundratal olika skäl, varav åtminstone några stycken handlar om mat och rent vatten åt människorna. Och medicin.
Inlägg #10: Postat: 2002-12-01 19:34:00
Marcus P, forts.
Resurserna fördelas antagligen helt olika beroende på vem som förfogar över dem. Det är t.ex. mindre sannolikt att Shell ska finansiera forskning om rent vatten än att SIDA ska göra det. Men båda aktörerna finansierar forskning.
Laddar...