|
Inlägg #1: Postat: 2002-09-13 18:10:00
|
|
X-man |
Jag blev just mållös... Jag har funderat över vart du tog vägen... Och nu vet jag inte vad jag ska skriva...
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2002-09-13 19:00:00
|
|
Mikael V |
De skriker på mig därnere att maten är klar. Klyftpotatis, sallad å biff, men jag läste det här. Din farsa är försvunnen!? Fan Oskar, ska övertyga mig själv om att det går att skicka vibbar å skicka en helvetes massa till dig. Positiva! Å välkommen tillbaka förresten. Å orkar du så mejla. MEJLA!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2002-09-13 22:15:00
|
|
Oskar S |
Jodå han är försvunnen.
Det är obehagligt. Särskilt inuti hans lägenhet, det blir så påtagligt då.
Jag önskar att vi inte hade haft en såpass rubbad relation. Då hade jag kunnat känna mer sorg över det som inträffat, fast jag vet ju inte vad det är. Skrev en insändare i lokaltidningen för att polisen skulle skärpa sig i sitt jobb. De håller oss inte underättade om de åtgärder som sätts in.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2002-09-16 13:00:00
|
|
josefina |
så händer en sådan här sak, och man tänker konstiga tankar och man känner sig kanske tom.men det är så vi funkar vi känner inget och vi får skuldkänslor och ångest,och sen i nästa stund får vi kanske en panikattak för vad som har hänt.hoppas det fixar sig,kram
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2002-09-16 14:47:00
|
|
Fredrik Jung |
GMY
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2002-09-16 15:29:00
|
|
Maria |
Jag vet nog hur du känner.
Min pappa försvann också, åtminstone ett tag. Sedan hittades han - död. Nu hoppas jag att din pappa kommer hem, oskadd och livs levande.
Jag tror ändå att ,för mig, var den där ovissheten den värsta, den absoluta känslan av maktlöshet och oro.
|
| |