Inlägg #1: Postat: 2002-04-25 15:24:00
|
elin |
jag har aldrig sagt att en mobbad blir det för att denne har dåligt självförtroende från början. dock kan det nog vara så att om någon behöver en hackkyckling så är det lätt att gå på någon som är tyst och håller sig undan, om vi ska nyansera oss lite
för att stärka en del av din artikel vill jag påpeka att det är möjligt att man kan bli offer om man är för populär hos chefen eller har "för mycket potential". detta tyder dock på dåligt självförtroende i kombination med brist på empati.
|
|
Inlägg #2: Postat: 2002-04-25 15:31:00
|
elin |
ja, det byggs upp hos mobbaren. det är det som mobbning går ut på: rasa en; bygg upp dig själv.
jag tror inte att vi två prioriterar annorlunda: det är helt enkelt så att jag ser hjälp åt mobbaren också som hjälp åt dennes samtida och kommande offer, är det inte så? åtgärder för uppbyggande av självförtroende hos mobbningsoffer finns ju: vi stöder dem bäst vi kan, man det räcker inte: så länge som mobbaren inte förstår varför hon/han mobbar så har vi ingen lösning.
|
|
Inlägg #3: Postat: 2002-04-25 15:32:00
|
elin |
det är viktigt att påpeka detta eftersom det idag finns spridda åsikter om vad man skall göra med mobbaren. om man flyttar denne till en annan plats så mår förvisso offret bättre gör den verkligen det? den har ju trots allt kvar sin stämpel som andra kan använda sig av men mobbaren skaffar sig snart nya. ATT STÄRKA MOBBARENS SJÄLFÖRTROENDE SÄNKER INTE OFFRETS! då utgår jag naturligtvis utifrån att alla mobbare har i grunden dåligt självförtroende.
|
|
Inlägg #4: Postat: 2002-04-25 15:33:00
|
elin |
en viss maria verkade upprörd över detta och krävde en "rapport". det spelar egentligen ingen roll: om det inte är så beror det på någon annan sak och det är knappast för att mobbaren är ondskan personifierad.
hare gôtt!
|
|
Inlägg #5: Postat: 2002-04-25 17:37:00
|
Carola |
Jag ser det som min artikel visar. Jag vill också påpeka att vi i första hand ändå måste se till offret. I första hand! Ska offren runt om förflyttas, pga. av trakasserier, barn som vuxna? Det stämmer inte riktigt, det blir fel signaler. Men det är idag svårt för en mobbad att få hjälp, iaf i Gbg. Att sträcka ut en hand är inte alltid så lätt alla gånger. Speciellt inte om man innan fått kalla handen tillbaka. Mvh Carola
|
|
Inlägg #6: Postat: 2002-04-25 18:28:00
|
Vivi-Ann |
Det är precis vad som händer hela tiden, fast det tar sej olika uttryck. Personer som mår dåligt, knycker energi av andra, för att själva börja må bättre. De stärker sej själva men sänker offret. Naturligtvis väljer de personer som lätt ger bort sin energi. Jag vill påstå att både den mobbade och mobbaren behöver hjälp. Får inte den senare hjälp hittar han alltid någon annan att knycka energi av. Kram Vivi
|
|
Inlägg #7: Postat: 2002-04-25 18:59:00
|
Carola |
Självklart måste man se till mobbaren. Annars blir det pannkaka. Men offret får inte bli mer lidande på grund av det. Tex. i form av förflyttning för barn i skolor. Det är så svårt att be om hjälp, och många klarar det inte alls. Därav självmordfallen. Så långt kan det gå, om vi inte vågar säga ifrån. Även de som vänder sig om och inte "ser" vad som händer är på något sätt delaktiga. Det är faktiskt en viktig fråga. Så många mår skit, och för vad? Så onödigt! Kram tillbaka Vivi!!
|
|
Inlägg #8: Postat: 2002-04-25 20:24:00
|
elin |
som sagt så argumenterar jag inte emot dig i det du skriver ovan och vice versa. du snackar om direktåtgärden: att först och främst säkra det offret. visst, men jag snackar om hela grejen. att säkra offret ser jag som en självklarhet. och jag ser inte hur en sympatisk syn på mobbaren kan få offret att lida. en sympatisk syn betyder nämligen inte att man bara "förstår" och låter allt ha sin gång!!
|
|
Inlägg #9: Postat: 2002-05-06 19:05:00
|
svar till elin: |
jag maria skrev två kommentarer på din första artikel. Jag krävde aldrig någon rapport från dig. Idag var första gången jag gick in och kollade igen artikeln verkade ha försvunnit ett tag och såg alla svar efter mina inlägg och orkade inte svara.
|
|