|
Inlägg #1: Postat: 2002-04-06 21:57:00
|
|
Carola |
Tack Erik, för att du satte detta på pränt. Vet inte om jag håller med om allt men det är ta mig dalen mycket. Livet är som en bergodalbana, och det är att känna att man lever. Att våga möta det "mörka" för att kunna njuta totalt i det ljusa. Ett liv som är som en enda lång autobahn är inget liv, det måste finnas avtagsvägar, som går både upp o ner. Kan inte säga att jag trivs med att må dåligt, men sen, efter downperioden, då mår jag Wow! Jag har helt enkelt upplevt skillnaden. Mvh Carola
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2002-04-06 23:21:00
|
|
dumt |
Uttala dig inte om saker du inte vet något om. Att vara en "melankolisk och lite sorgsen människa" som inte kan "vara lycklig" utan sina "sorgsna Nick Drake-skivor" har ingenting att göra med att må dåligt.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2002-04-07 12:09:00
|
|
Frederik |
Two things: First some words in defence of Buddhism. The aim of the Buddhist monk is not to achieve a life of meaningless monotony. His/her attitude has some overlaps with yours: by fully accepting that life is suffering, problems and difficulties are somehow ?transcended?. That is, once they are seen as an inherent part of life they are no longer such a big deal. You face them and yourself, see them for what they are, learn from them and then very important! let go and move on.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2002-04-07 13:03:00
|
|
Donken |
Jepp, ytligheten och den glättiga ytan regerar. Folk är paniskt rädda för alltsom inte blänker. Det är så förbannat ointressant...
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2002-04-08 14:35:00
|
|
To Young - Alise |
Själv har jag en egen teori, en bra artikel kunde det bli om jag nu ville betala för att publisera den. Men iallafall så tror jag att man aldrig är lycklig, men ibland är verkligheten för hård så man inbillar sig att man mår bra. Man hamnar i ett läge där man förnekar sig själv. Kallas "Lycka"... Kanske är det lite flumigt men jag tror det kan vara så. Det du sa stämmer troligen och jag tycker det var bra du publicerade artikeln. Det var kul att få läsa vad nån annan känner. MvH //"Lyklig"
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2002-04-09 13:15:00
|
|
Vivi-Ann |
Tack, för en bra artikel. Jag håller med om att det är skönt ibland att gråta och vara melankolisk. Det betyder inte att man är olycklig. Man får faktiskt må dåligt ibland.
Du släpper ut din sorgsenhet, jättebra.
Må så gott mellan tårarna. Vivi
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2002-04-09 13:46:00
|
|
Oskar S |
Det finns en äkta glädje i sorgen.
På något sätt är det den enda sanna känslan. Bra artikel.
Jag tänker på the Plan t.ex. Det är sorlig och euforisk musik på samma gång och den uppfyller en med den här känslan att livet handlar om mer än det vi ser och lever efter.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2002-04-09 18:59:00
|
|
kalleku |
Vad händer med oss stackars satar som ständigt vadar igenom en grå massa dagarna iända. Om det ändå kom lite solsken efter regnet.. Nä då är det mer som min polare säger: livet är kuk, antingen sväljer du eller så får du de upp i baken...
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2002-04-16 02:06:00
|
|
Henrik Hermansson |
Jag måste citera Nick Cave i alla sådana här sammahang: "I´m happy to be sad."
|
| |