|
Inlägg #1: Postat: 2002-03-19 11:33:00
|
|
Sanna Parkell |
Tyvärr tog jag inget riktigt farväl när det hände, men nu när jag skrev novellen dök tanken upp och det kändes som ett bra avslut. Fast nästa gång jag besöker kyrkogården tänker jag sätta blommor i minneslunden. För henne som aldrig fanns, och för de som fanns men nu är borta.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2002-03-19 14:51:00
|
|
Mikael V |
Det var ett BRA avslut, och vackert! Kan inte låta bli att citera Kyreus: "allt finns". Tänker man så, så fanns din dotter. Och finns kanske fortfarande, i dina tankar.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2002-03-21 10:45:00
|
|
Jonas |
Pojkar behöver man inte sätta ut i skogen!
Du har skrivet en bra berättelse. Bra slut - jävligt bra slut!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2002-03-21 13:53:00
|
|
Sanna Parkell |
Tänk, jag trodde jag skulle locka kvinnliga läsare till den här novellen, men av kommentarerna att döma är det ni män som blir berörda. Det känns bra.
|
| |