Praktverk om arkitektikonen Gunnar Asplund - mycket intressant läsning

Stockholmsarkitekten Gunnar Asplund verkade under en tid när välfärdssamhället Sverige växte fram och vars verk vi än idag fortfarande kan såväl verka i som beundra. Asplund var en av frontfigurerna som verkade i guld tid som kom att kallades för Swedish Grace, där både arkitektur och formgivning spelade stor roll.

Bok: Gunnar Asplund. Arkitekt i brytningstid 1909-1931.
Författare: Eva Eriksson.

Appell Förlag/ArkDes.

Stockholmsarkitekten Gunnar Asplund verkade under en tid när välfärdssamhället Sverige växte fram och vars verk vi än idag fortfarande kan såväl verka i som beundra. Asplund var en av frontfigurerna som verkade i guld tid som kom att kallades för Swedish Grace, där både arkitektur och formgivning spelade stor roll.

Många av hans verk beundras fortfarande och drar många besök inte bara från Sverige utan för hela världen, från såväl turister som arkitektstuderande. Den imposanta byggnaden Stockholms Stadsbibliotek på Sveavägen är ett av hans största verk och som lockar, när den är öppen och inte som nu stängs för fleråriga renoveringar, många dagliga besökare. Flertalet tänker nog inte på vem som ritat byggnaden och frekventerar den för dess syfte, utlåning av böcker. Andra välkända verk av Asplund är givetvis begravningsplatsen Skogskyrkogården som han skapade tillsammans med kollegan Sigurd Lewerentz.

Praktverket Gunnar Asplund Arkitekt i brytningstid 1909-1931 med sina drygt 2 kilo släpptes nyligen av Appell Förlag och bjuder läsaren på en mycket intressant läsning. Boken skriven av konstvetaren och arkitekthistorikern Eva Eriksson, är även rikligt illustrerad med allt från skisser, ritningar till fotografier. Eriksson skildrar bilden av Asplund på ett intressant, pedagogiskt men även kronologiskt sätt och väver in olika världshändelser som första världskriget, hungersnöd och sjukdomar som härjade i de tidigare hyreskasernerna där vare sig rinnande vatten eller toalett fanns tillgängligt till avslutningen med Stockholmsutställningen 1931. Det som gör Asplund unik var att han fick uppleva många intressanta stilar som nationalromantik, nyklassicism och självklart funktionalismen, en stil han mästrade till perfektion. Asplund verkade även i en tid av stora tekniska framsteg där arkitekter fick lära sig att bygga hus till fler slags hushåll än enbart de rika. Den socialdemokratiska frammarschen satte press på byggfirmor och även arkitekter att även bygga hus alla hade råd att bo i. Asplund hämtade även enligt Eriksson sin inspiration från sina många studieresor han åkte på med andra arkitekter utomlands. Bland Asplunds första uppdrag var bland annat Väggaskolan i Karlshamn och fick med tiden allt större uppdrag. Eriksson har även varit noggrann i sitt arbete och haft ett rikt källmaterial som hon använder mycket väl när hon mejslar fram Asplunds rika arkitekturgärning.

Rekommenderas inte bara till arkitekturintresserade utan även till historieintresserade.