sourze.se
Artikelbild
Fler bilder
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild

S:t Helena – så långt man kan komma men ändå så nära

Nämner man S:t Helena till vänner och bekanta så är det få som känner till denna underbart vackra ö placerad mitt ute i Sydatlanten...

Foto: Mikael Björnfot

Nämner man S:t Helena (www.sthelenatourism.com) till vänner och bekanta så är det få som känner till denna underbart vackra ö placerad mitt ute i Sydatlanten. En del, som är intresserade av historia, kan dock göra kopplingen till Napoleon då han förvisades hit i början av 1800-talet.

Jag besökte S:t Helena (SH) i våras och stannade då i fyra dygn på ön, som officiellt är ett brittiskt territorium. Ön räknas till en av världens mest avlägsna platser och tills helt nyligen var det enda sättet att ta sig hit med båt från Kapstaden, Sydafrika, en resa som tog fem dygn. Sedan något år tillbaka finns det nu en flygplats på ön som trafikeras av det Sydafrikanska flygbolaget Airlink (Länk: flyairlink.com). Under lågsäsong (maj – december) flyger man till ön en gång i veckan, under högsäsong två gånger. Man har då möjlighet att stanna en vecka eller fyra dygn.

Det är rätt många flygtimmar från Stockholm till SH, närmare bestämt 18 timmar. Jag tog mig till ön genom att först flyga med Ethiopian (www.ethiopianairlines.com) från Stockholm via Addis Ababa till Johannesburg. Då det inte går att matcha Airlinks avgångstider så krävs det en övernattning dit och en på väg hem. Jag flög i Ethiopians businessklass för att få en skön start på min resa och servicen ombord är exceptionellt bra och inbjudande. Stolarna, som förvandlas till ”flat beds” till natten, är mycket bekväma och sköna och man sover väldigt bra. Maten är både innovativ och dryckerna som serveras till är högkvalitativa viner. Det som jag uppskattar med bolagets matservice är att den är snabb så att man sedan lätt kan somna in till natten.

Jag anlände klockan 13 på eftermiddagen i Johannesburg och tog därefter en Uber (som är det billigaste alternativet när det gäller taxi) till Saxon Hotel, Villas and Spa (www.saxon.co.za), som ligger ca 30 kilometer från flygplatsen. Saxon, som tillhör den prestigefyllda hotellsammanslutningen The Leading Hotels of the World, räknas till en av Johannesburgs men också landets bästa hotell. Hotellet finns i den flotta förorten Sandton, inbäddad bland privatägda lyxvillor. Området, som hotellet ligger på, är enormt och här finns möjlighet till bad i utomhuspool och vandringar i den muromgärdade egendomen. Hotellsäkerheten, som är viktig i Johannesburg som har en hög kriminalitet, är exceptionellt hög och man känner sig som gäst mycket trygg. Jag bodde i en av hotellets sviter och blev inte besviken. Inredningen är mycket påkostad och passande. Sviten bestod av ett stort rum, som var indelat i tre delar: en vardagsrumsdel med skrivbord och soffor, sovrum samt ett imponerande badrum utrustad med det bästa av det bästa. Vidare fanns det möjlighet att gå ut ur rummet och sitta och avnjuta den friska luften och kanske avnjuta ett glas av det trevliga, mousserande vinet som väntade mig när jag checkade in. I priset ingår även frukost, gratis minibar och fritt Wi-Fi. Efter en lång flygresa kändes det skönt att koppla av en dryg timme på hotellets eleganta SPA som hade flera typer av pooler och bastu. Hotellet är vad man kan kalla för boutique-hotell med en personlig och fin stämning. Man känner sig välkomnad och servicen är ypperlig. Överallt, på rummet och i de offentliga lokalerna, hittar man bevis på att man befinner sig i Afrika. Det var underbart och ta igen sig med en drink i baren, som hade direkt anslutning till det fina pool- och trädgårdsområdet, före middagen. Middagen intog jag på en av hotellets två restauranger: Qunu. Jag intog en delikat middag bestående av en förrätt med hummer, majs och champagne-smörsås, som hade en perfekt stuns och smak. Till varmrätt åt jag en oxfilé som var mycket mör och avslutade med en dessert bestående av kola, banan och hasselnötter. Till alla rätter serverades utsökta sydafrikanska viner på glas.

Efter en skön och avkopplande natt i en superskön säng var det tidig uppstigning för att hinna med Airlink planet till S:t Helena. Incheckning och dylikt skötte jag själv on line och väntetiden på flygplatsen var minimal. Airlinks flyg visade sig vara ett trevligt plan som rymmer drygt 100 personer, sköna skinnsäten och fin utsikt. Då planet, när det lämnat Afrikas kust, flyger över enbart hav så behöver det göra en teknisk mellanlandning i Namibia för bränslepåfyllning. Detta för den skull att vindförhållandena under resan drastiskt skulle ändra sig. Sker detta kan det innebära att flyget inte kan landa och istället får återvända till Afrika. Servicen ombord är bra och uppmärksam och mat och dryck ingår. När man väl närmar sig ön inser man naturens krafter. Just här, med hav runtomkring, dök denna ö upp för miljontals år sedan. Efter landningen får man gå igenom passkontrollen och då även betala landningsavgiften, kontant, en avgift som i nuläget är 20 pund. Det är av största vikt att man har med sig en reseförsäkring där sjukvård ingår som man uppvisar tillsammans med passet. Efter man gått igenom tullen så ser man sitt namn på en skylt då hotellet arrangerat att man blir upphämtad. Själva huvudorten Jamestown ligger ca 20 minuter från flygplatsen.

S:t Helena har cirka 4300 invånare men har på grund av sitt isolerade läge det mesta inom det administrativa som ett självständigt land har; egna pund, egen domstol, sjukhus, tandläkare, polis samt guvernör som för tillfället är en kvinna. Det är en intressant känsla man får när man flanerar utmed huvudgatan Main Street och ser människorna utföra sina uppgifter och där alla har brittiska pass. Det finns också en svensk man, som bor permanent på ön men som jag aldrig hade turen att stöta på. Här finns allt från butiker, restauranger, bank och även en turistbyrå som hjälper till. På ön kör man på vänster sida, som i Storbritannien, och lokaltrafiken är med tanke på det låga invånarantalet inte så väl utbyggd. Det går ett fåtal bussar, ofta morgon, lunch och kväll, så man kan antingen hyra bil eller ta taxi. Tanken med att anlägga flygplatsen var att locka till sig fler turister. Dessa ökar nu stadigt men det var inte så många på plats när jag var där, vilket dels berodde på att lågsäsongen var på gång. Mina två första nätter tillbringade jag på ett mycket charmigt B & B ställe; The Town House Bed & Breakfast, som drivs av äkta paret Marlene och Colin, som visade sig vara mycket vänliga och informativa personer, de känner alla och kan hjälpa till med planeringen av aktiviteter. Frukosten här var superb god, då den var ”ready to order” var maten alltid fräsch och varm när man fick den på bordet, det stora utbudet var vidare mycket attraktivt.

Mina två sista nätter tillbringade jag på det nyligen renoverade och mycket centralt belägna boutique-hotellet The Mantis Hotel (Länk: mantissthelena.com), ett hotell tillhörande Mantis Group. Ett mycket charmigt hotell med en fantastisk prisvärd fine dining-restaurang, som alltid hade fräscha råvaror och bra service. Det som stod ut med Mantis var emellertid rummen, såväl de allmänna som loungen och restaurangen, men framförallt hotellrummen. Dessa var toppmoderna vad gäller de tekniska detaljerna som duschar och elektriska prylar, men det som verkligen gjorde det hela speciellt var detaljerna som originalgolv, väggar och fönster, som gav en känsla av att man blev förflyttad bakåt i tiden. Servicen var top notch och alla anställda ville verkligen försäkra sig om att man hade en trevlig vistelse. Precis intill hotellet fanns en av öns turistattraktioner; ”Jacob’s ladder” som är en stentrappa med 699 branta steg upp till toppen och som jag testade en gång. Prova på det om ni vill, utsikten däruppifrån är magnifik. Då ön inte är så stor känner hotellet till alla guider och researrangörer och erbjuder gärna att utifrån egna preferenser sätta ihop ett program. En lokalguide har hängt med under så många år att han nästan blivit en institution på ön. Han har med ålderns rätt nu lämnat över till sin son men tar sig an uppdrag när han har möjlighet. Hans namn är Basil George och driver företaget Magma Way och nås på magmaway@helanta.co.sh. Ingen vet så mycket om historiken bakom hur ön en gång uppkom och hur den utvecklats sedan den blev del av det brittiska imperiet. Han drivs av en passion och humor vilket gör den guidade turen som utgår från hotellet än mer intressant. Att man kan vara den enda personen gör vidare turen mer exklusiv och intressant. George delar även med sig av olika anekdoter och man känner sig utvald.

Att åka på organiserade utflykter är viktigt med tanke på hur lång tid det tagit att ta sig till S.t Helena. Kommer man hit vill man maximera sin tid. En av veteranerna i branschen är Aaron Legg, som driver Aarons Adventure Tours som nås på: aat@helanta.co.sh. Han erbjuder en mängd olika utflykter och den bästa är hans Island Sightseeing and Offroad Adventure Tour, som tar en runt och inåt ön under en heldag. Man blir upphämtad från sitt hotell och sedan både kör och guidar Aaron sällskapet, som just denna gång enbart bestod av tre personer, över hela ön. Man slås av hur mäktig ön är med sin placering mitt ute i Sydatlanten när Aaron tar en till kusten. Förutom att ta del av det varierade naturlivet så får man även syn på djur (enligt uppgift finns det hela 400 på ön), som är endemiska, det vill säga bara finns här. Turen kan skräddarsys om man så önskar och på den längre turen ingår alltid lunch. Har man tur så kan man på denna tur även få syn på olika typer av valar och delfiner som kommer hit för att para sig. Andra sevärdheter är naturligtvis ett besök på Longwood House, som var Napoleon Bonapartes sista hem då han sedermera även dog här. Huset drivs idag som ett museum och ägs av franska staten. Andra intressanta sevärdheter är bland annat guvernörshuset Plantation House där man också kan stifta bekantskap med öns äldsta invånare, jättesköldpaddan Jonathan, cirka 190 år gammal samt det i Jamestown belägna The Museum of S:t Helena, som är ett måste att besöka. Är man sugen på något starkt, rekommenderas ett besök på S:t Helena’s Distillery där man kan smaka och köpa bland annat gin och likörer som görs på ön. Ön har även kaffeodlingar där ett företag säljer kaffe i ett café som finns precis i hamnen. Man kan även köpa bönor eller malt kaffe för 10 pund paketet, vilket är ett fynd, då kaffet på Harrod’s i London kostar 80 pund.

Fyra dygn går snabbt när man har att göra och då planet avgår på eftermiddagen innebär det att man anländer till Johannesburgs internationella flygplats runt klockan 21 på kvällen. Då mitt plan hem skulle gå redan klockan 8 på morgonen dagen efter, bestämde jag mig för att övernatta på Protea Hotel by Marriott Transit O.R. Tambo Airport hotel (www.marriott.com/hotels/travel/jnbtr-protea-hotel-transit-or-tambo-airport), ett hotell som ligger inne i själva flygplatsen, vilket betyder att man inte behöver lämna flygplatsen när man anländer sent och ska upp tidigt dagen därpå, man tar sig lätt från gate till gate via hotellet. Hotellet erbjuder även övernattningsrum beroende på väntetiden mellan de internationella avgångarna, man kan boka ett rum online från 12 timmar. Förutom smidigheten att inte behöva ta sig igenom säkerhets- och passkontroller, erbjuder hotellet en snabb och smidig incheckning. Det som överraskade mig positivt var hur välutrustat, rent och fräscht hotellrummet var med allt från rejält badkar och dusch till stor platt TV och bekväm säng samt snabbt gratis Wi-fi. Hotellet är kategoriserat som ett 3-stjärnigt hotell men jag tycker personligen att det är snäppet bättre. Hotellet har ingen egen restaurang utan man får då beställa via receptionen från olika menyer på ett antal restauranger och där servitörerna från dessa restauranger kommer med maten direkt till rummet. Jag nyttjade inte servicen då jag skulle upp så tidigt men tycker det lät bra. Det kunde inte ha blivit en bättre avslutning än på detta hotell.  


Om författaren

Författare:
Mikael Björnfot

Om artikeln

Publicerad: 12 jun 12:27

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: