Från engelska slott via vitrysk elegans till mongolska stäpper

Sommaren är lång och jag har effektivt använt min tid för att resa till när och fjärran. England ligger nära Sverige och det gör även det intressanta Vitryssland med huvudstaden Minsk.

Miljontals TV-tittare fängslades av brittiska TV-serien Downton Abbey, vilket har fått många att få upp ögonen för de slott och herresäten som det faktiskt fortfarande finns många av i Storbritannien. Många är privata men har ofta öppet för besökare för att få in pengar till driften av slotten.

I en del fall har det ändå inte varit tillräckligt för att hålla slotten och herresätena vid liv och då har många lagts ut till försäljning eller donerats till brittiska staten eller den brittiska stiftelsen National Trust vars målsättning är att bevara och skydda värdefulla egendomar som är viktiga för nationen av historiska skäl. En del av dessa är idag hotell. Exempel på sådana är de tre egendomar som National Trust fick ta emot år 2008, nämligen Bodysgallen Hall & Spa, Hartwell House & Spa samt Middlethorpe Hall Hotel & Spa. Det senare har jag besökt.

Middlethorpe Hall är en riktig pärla, belägen endast 10 minuters bilfärd från den anrika staden York i Yorkshire. Hotellet är ett boutique-hotell med spa och pool. Hotellet erbjuder även besökarna möjligheten att besöka dess 20 hektar stora trädgård med såväl frukt- som grönsaksodlingar som används av hotellets restaurang. Hotellet har tio rum och sviter som alla har utsikt mot den vackra trädgården. Alla rum har pietetsfullt bevarats för att förmedla en atmosfär av det som en gång var. Det är högt i tak och stora fönster som gör att rummet badar i ljus. Möblemanget består av antikviteter och fina oljemålningar. Självklart finns dock moderniteter som platt-TV, fritt, snabbt WiFi och gratis te och hembakta kakor, det senare precis som det ska vara när man är i Storbritannien.

Efter att ha installerat mig på rummet gick jag på upptäcksfärd i den vackra byggnaden. Salongerna är inredda med antika möbler och är lika fina som de i Downton Abbey. Här går det utmärkt att slå sig ned och inta en drink före lunchen eller middagen. Jag åt både lunch och middag och blev mycket imponerad av den höga kvaliteten på såväl service som själva maten. Matsalarna The Oak och The Pineapple är mycket vackra med sina mörkboaserade väggar och man känner sig ompysslad och väl omhändertagen. Här intas alla måltider på hotellet från frukost, lunch, Afternoon Tea till middag. Lunchmenyn kostar mellan cirka 27 och 33 pund beroende på om man väljer två eller tre rätter. Man gör sedan ett val mellan fyra olika förrätter, varmrätter och desserter. Maten har en lokal prägel där de bästa lokala produkterna lyfts fram och där man använder sig av de frukt- och grönsaker som odlas i trädgården. Till lunch åt jag till förrätt en utsökt lax som framhävdes av fräscha grönsaker och sås. Varmrätten blev en kötträtt som var perfekt anrättad och till dessert, eller pudding som britterna säger, en jordgubbstårta med säsongens fina jordgubbar. Hotellet erbjuder även Afternoon Tea men då jag var så mätt efter lunchen och även skulle äta middag på kvällen avstod jag. Istället gick jag en vända i den stora parken med omgivande trädgårdar och insöp den gemytliga atmosfären.

Näst på tur var ett besök på hotellets Spa som ligger precis intill hotellet. Här finns ett brett urval av behandlingar från topp till tå. Jag valde en signatur-massage som var ett perfekt val. Massören visste vad hon gjorde och jag var mycket nöjd.

Efter en kort tupplur och ombyte så inmundigade jag en G & T i den vackra salongen på entréplanet innan det var dags för middagen. Vinlistan är mycket imponerande och innehåller det mesta av det bästa från världens vinproducenter. En fördel är att många av vinerna är tillgängliga på glas. Man kan antingen välja avsmakningsmenyn för 110 pund och som omfattar 7 rätter med komplett vinpaket och kaffe på maten. Priset är mycket bra med tanke på den höga servicenivån och den trevliga miljön. Jag valde dock ett antal rätte ur a lá carte menyn; en perfekt anrättad ravioli med krabba, en mörad oxfilé till varmrätt och rabarber till dessert. Vinerna som föreslogs var perfekta och jag somnade mycket nöjd glad. Besöket på Middlethorpe kändes allt för kort och jag vill gärna återvända en annan tid på året. Vill också tipsa om att det även finns möjlighet att göra egna utflykter till närbelägna Newby Hall samt Castle Howard, det sistnämnda känt från den kultförklarade filmatiseringen av Evelyn Waughs roman En förlorad värld (Brideshead Revisited)

Sommaren är lång och jag har effektivt använt min tid för att resa till när och fjärran. England ligger nära Sverige och det gör även det intressanta Vitryssland med huvudstaden Minsk. Air Baltic , i mina ögon, världens bästa lågprisbolag, flyger till Minsk dagligen och det är lätt att ta sig hit från Stockholm via flygbolagets bas i Riga på cirka två timmars effektiv flygtid. Jag gillar Air Baltic av många anledningar. Dels är deras prisnivå fördelaktig, de flyger till många destinationer och de har framförallt, till skillnad från konkurrenter som Ryan air, en businessklass som är värd namnet. Air Baltics business-biljetter är ombokningsbara, vilket exempelvis inte SAS motsvarande är. Vidare är bolagets hemsida användarvänlig och det är lätt att boka biljetter. Nivån på Air Baltics business klass levererar. Maten, som till och med serveras på den korta sträckan mellan Stockholm och Riga, är alltid en tre-rätters, ofta med fräscha, lettiska grönsaker tillsammans med kallskuret kött eller fisk samt dessert. Till detta serveras fina viner, från champagne till rött och vitt. Jag vill också slå ett slag för den fina flygplatsen i Riga och dess business lounge.

Det som gör Vitryssland och Minsk intressant som resmål är att landet sedan några år tillbaka tillämpar visumfrihet för bland andra EU-medborgare. Man får då stanna maximalt 5 dygn i landet. Det som dock är viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller när man flyger in till Minsk och inte via landgränserna från Litauen. Landet är känt för sin hårda ledare och en del kallar landet för den sista sovjetstaten, vilket passkontrollanternas är minst sagt mycket noggranna vid passviseringen kanske är ett exempel på. Glöm inte att ha med en kopia av hemförsäkringen.

Valet av hotell är viktigt när man flyger till forna Sovjetrepubliker och det finns många hotell att välja på i Minsk. Jag utgick från hotellets läge, recensioner samt när hotellet senast renoverats och valet föll på Hotel Europe , ett lyxhotell med allra bästa läge i centrala Minsk. Under taxifärden från flygplatsen till hotellet slogs jag av hur ren staden är. Gatorna är så rena från skräp att man nästan kan spegla sig i asfalten. Jag tror att just detta är en kvarleva från tiden när landet var en del av Sovjetunionen att det då som nu var viktigt att visa upp en ren och fin huvudstad. Hotel Europe har totalt 67 rum av olika kategorier, från singelrum till sviter, alla utrustade med såväl AC som snabbt och gratis WiFi. Hotellet byggdes 2007 och är rent och fräscht. Dock hade jag önskat att trycket i duscharna varit bättre. Mitt rum, som var ett dubbelrum, hade fin utsikt över ett torg där stadens populäraste bar- och restaurangområde finns beläget. Jag åt aldrig på hotellrestaurangen men väl på en av stadens bästa restauranger, Grand Café, beläget på andra sidan gatan från hotellet. Servicen och maten här var fantastisk och jag återvände hit alla kvällar jag befann mig i Minsk.

Minsk är en mycket promenadvänlig stad och det är lätt att ta sig till de olika sevärdheterna. Man slås av och blir mycket imponerad av stadens arkitektur, alltifrån äldre bebyggelse till väldiga, moderna komplex. De breda boulevarderna inbjuder till flanerande och det var lätt att slinka in på ett trevligt konditori, som kunde ha varit beläget i Paris, för en fika eller på en öl- eller vinbar för ett glas. Prisnivån är för det mesta låg jämfört med svenska mått mätt, dock finns det inte så många inhemska varor att köpa och de importerade varorna är ofta dyrare än hemma. Mat och dryck var dock mycket överkomligt. Ett måste, om du har möjlighet under ditt besök i Minsk, är ett besök på Bolsjoj-teatern, som har sin enda filial här. Dock ger de inga föreställningar under sommaren.

En av de längsta resorna jag gjorde var till Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar, en plats jag tidigare aldrig hade besökt. Resan, som är rätt lång (12 timmar), gjorde jag via Istanbul med Turkish Airlines men man kan även resa med Air China via Peking från Stockholm. Jag anlände strax före lunchtid och det var fascinerande att från flygplansfönstret titta ut och se de oändliga stäpperna långt därnere. Landet har en karg miljö och riktigt kalla vintrar och heta somrar. Huvudstaden har flera internationella hotell vilket beror på att landet haft en enorm ekonomisk utveckling som dock inte har fördelats rättvist. Korruptionen är omfattande och många mongoler tar sig från stäpperna in till huvudstaden med ett hopp om ett bättre liv. Dessa bosätter sig oftast i utkanterna av staden och bor i traditionella jyrtor, som är ett slags tält/hyddor. Då dessa inte är utrustade med el så eldar man med kol för att värma upp dem, vilket medför att luftkvaliteten i staden blir mycket dålig. Ute på landsbygden är luften säkerligen mycket bättre, men jag hade, på grund av långa avstånd och dåliga vägar, inte möjlighet att se så mycket av den vid detta besök .

Jag bodde på Kempinski Hotel Khan Palace med drygt 100 rum, beläget intill den långa affärsgatan Peace Avenue. Hotellet var stadens och landets första 5 stjärniga hotell när det öppnade. Jag har bott på hotell tillhörande Kempinski-kedjan tidigare när jag rest och vet att jag får valuta för mina pengar. Standarden upplevde jag som hög med en trevlig och inbjudande reception där incheckningen gick snabbt. Jag blev uppgraderad till ett bättre rum som var lyxigt och funktionellt. En av de bästa upplevelserna på hotellet var frukosten, som var både omväxlande, riklig och mycket god. Hotellet har gratis, snabbt WiFi och erbjuder även sina gäster att låna en gratis mobiltelefon för lokalsamtal. Ulaanbaatar som stad är inte mycket att yvas över men den är lätt att promenera i och det är billigt att resa som lokalbefolkningen, det vill säga med lokalbussar. Det kan dock vara svårt att läsa skyltar då det mesta är skrivet med kyrilliska bokstäver. Tjänster och varor som är producerade i Mongoliet är mycket billiga. Jag tog exempelvis en 90 minuter lång, proffsig massage i en trevlig salong för bara 200 svenska kronor. Här finns flera museer men i övrigt inte mycket att erbjuda turister.