sourze.se
Artikelbild

På toppen av berget

En sångtext om att låta sig dö och födas på nytt (tonsättare är välkomna att höra av sig)


Nu när man blivit äldre
och blickar ut över havet
ser man klarare då
eller är det bara åren
som kommer åter
med skiten och minnena
vi trodde vi dränkt

Jag kände en man en gång
han trodde han hade allt
på toppen av ett berg
säg han ned på världen
med en självklarhet
han trodde sig ha råd med
i sin vita frack

# På toppen av berget
blänkte de nyputsade fönstren
ekade de tomma rummen
på toppen av berget
älskade han sina kvinnor
hatade han sig själv
alldeles ensam#

Han sjöng högt på sin altan
om allt han kunde kosta på
om allt som komma skulle
efter en flaska till
han krossade hjärtan
han stack hål på allt
som liknade lyckan

Men en dag i sitt palats
såg han skiten och minnena
på den solkiga fracken
och i fickan en lögn
eller tusen
han såg floden utanför
kniven som högg

# På toppen av berget
blänkte de nyputsade fönstren
ekade de tomma rummen
på toppen av berget
älskade han sina kvinnor
hatade han sig själv
alldeles ensam#

Jag gick förbi en dag
hans trasiga palats
såg de svarta fönstren
och ögonen där bakom
jag såg kvinnorna resa hem
jag såg hans hjärta brista
en eld som aldrig brann

Han blev aldrig äldre än så
havet blev en längtan
bländad av fönstren
av den skinande fasaden
de älskade kanske honom
men bara för stunden
som liknade lyckan

Jag tänkte att jag skulle
men gick ändå förbi
jag har mitt liv att tänka på
mina barn och min kropp
ibland knackar någon på
och bor hos mig
så länge de vill

# På toppen av berget
blänkte de nyputsade fönstren
ekade de tomma rummen
på botten av hålet
hatade han sina kvinnor
älskade han sig själv
alldeles ensam#

Idag hörde jag att han dog
i palatset som brann i natten
bara kråkorna sjöng hans lov
bara skogens fingrar drog
hans ensamma själ
genom taggar och törnen
och stack hål på allt

Jag sitter vid havet idag
lite äldre, men yngre ändå
och ser minnena svalla
hör skratten brusa
ser åren komma tillbaka
och önskar honom lycka
för allt är som det ska

# På toppen av berget
blänker inte längre några fönster
ekar inga tomma rum
där växer ljung och kaprifol
där låter jag mig älskas
för den jag är
för den jag ändå alltid var# 


Om författaren

Författare:
Solsken

Om artikeln

Publicerad: 26 jul 2017 06:17

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: